I valrörelsen 2006 varnade dåvarande statsministern Göran Persson (S) för att de borgerliga partierna skulle införa en "pensionärsskatt" om de fick regeringsmakten.
Men det var få som lyssnade på Persson. Många uppfattade uttalandet som en överdrift och ett simpelt tricks i valrörelsens slutskede.
Men med det borgerliga maktövertagandet 2006 följde en hårdare beskattning av inkomster från pension än förvärvsarbete. Persson fick rätt. Borgarna genomförde "pensionärsskatten".
Det var själva grundbulten i det borgerliga jobbskatteavdraget att det skulle löna sig mer med arbetsinkomster än a-kassa, sjukförsäkring eller pension.
Kritikerna invände att pension skulle betraktas som uppskjuten lön och följaktligen beskattas som arbetsinkomster. Men de borgerliga lyssnade inte på invändningarna. De drev igenom sin politik.
Därför lever vi sedan fem år tillbaka med att pensionärer som arbetat och slitit hela sitt liv beskattas hårdare än dagens arbetare och tjänstemän.
Det handlar inte om felräkningspengar. En pensionär med 10 000 kr/månad betalar 327 kr mer i skatt än en förvärvsarbetande med samma inkomst. En pensionär med 15 000 kr/månad får betala 339 kronor mer (skattetabell 32, 2012).
Under måndagen genomförde därför PRO, Pensionärernas riksorganisation, en landsomfattande manifestation mot åldersdiskrimineringen i skattepolitiken.
"PRO anser det vara fel och orättvist att människor som genom sitt arbete byggt vår välfärd ska bestraffas genom högre skatt. Pension får man för att man under yrkeslivet avstått från en del av sin lön. Pension och lön ska beskattas lika", säger Eva Rögde, PRO-ombudsman i Norrbotten, i ett uttalande.
Hon pekar på att 2013 fyller den allmänna pensionen 100 år.
"Den kom till för att göra Sverige mer rättvist. Så låt oss fira pensionens hundraårsjubileum genom att avskaffa den orättvisa beskattningen av pensionerna", säger hon.
Inför valet 2010 lovade dåvarande S-ledaren Mona Sahlin att en ny regering - steg för steg - skulle ta bort borgarnas straffbeskattning på pensionärerna .
Det är ett besked som även nya S-ledaren Stefan Löfven bör ge inför valet 2014. Men eftersom det är en kostsam reform bör det ske successivt och i takt med vad budgetutrymmet tillåter.
I sin skuggbudget föreslår S ett första steg för att minska klyftan mellan pensionärer och arbetande.
"Det betyder att en garantipensionär får cirka 100 kronor mer i sänkt skatt nästa år", skriver S i sin motion.
Löfven och finansministerkandidaten Magdalena Andersson måste dock vara tydliga med att siktet är inställt på att helt avskaffa denna orättvisa.
Det är inget orimligt vallöfte att säga att skattegapet mellan pensionärer och arbetande ska slutas inom loppet av en mandatperiod, det vill säga före valet 2018.
Det tog de borgerliga en mandatperiod att bygga upp dagens orättvisa.
Det kommer att ta ungefär lika länge att lösa problemet.