Onsdagens partiledardebatt i riksdagen var den första efter decemberöverenskommelsen mellan regeringen och allianspartierna.
Statsminister Stefan Löfven (S) tackade M-, FP-, C- och KD-ledarna som tagit ansvar för uppgörelsen.
Men samtidigt underströk Löfven att kompromissen handlar om formerna och möjligheterna för en minoritetsregering att få igenom en sammanhängande budget.
”Nu börjar striden om sakfrågorna. Låt de bästa idéerna vinna”, konstaterade han.
Så är det. Moderater är fortfarande moderater och socialdemokrater är alltjämt socialdemokrater.
Överenskommelsen om budgetprocessen innebär inte att de ideologiska och partipolitiska skiljelinjerna försvinner.
Det finns olika åsikter om a-kassa, sjukförsäkring, skolpolitik, skatter, arbetsrätt, klimatpolitik och en rad andra sakfrågor.
Det blev väl om inte annat tydligt under den famösa budgetomröstningen 3 december 2014.
Stefan Löfvens regering hade presenterat en budgetproposition som innehöll satsningar på a-kassan, sjukförsäkringen, underhållsstödet för ensamstående föräldrar, fria läkemedel för barn, skolan, äldrevården, Norrbotniabanan, lokala klimatåtgärder med mera.
Men alla dessa förslag föll när SD valde att skapa kaos och (i strid med tidigare praxis) la sina röster på den borgerliga skuggbudgeten.
Av det skälet blev det även en smula märkligt när Anna Kinberg-Batra (M) anklagade Stefan Löfven för att ha ett för lågt reformtempo.
Ja, det blev för på tok för få reformer under hösten. Men det är knappast Löfvens fel eller ansvar. Det hänger helt ihop med det parlamentariska läget och budgetkaoset.
Om Löfven hade fått igenom sin budget hade det blivit skillnad för arbetslösa, långtidssjuka, pensionärer och ekonomiskt utsatta barnfamiljer.
Men rimligen kan dessa och andra rödgröna reformer nu bli verklighet tack vare decemberöverenskommelsen.
S, MP, M, C, KD och FP är överens om minoritetsregeringar ska kunna få igenom sina budgetar. Så här skriver partierna i uppgörelsen, som ska gälla fram till 2022:
”Förslaget till rambeslut samt riktlinjer för den ekonomiska politiken från den partikonstellation som är störst släpps fram vid budgetomröstning i kammaren. Om det finns en risk för att förslaget annars skulle falla avstår övriga partier som står bakom denna överenskommelse från att delta i omröstningen. Detsamma gäller även vid beslut om ändringsbudget och vårproposition (inklusive riktlinjer för den ekonomiska politiken).”
Det innebär att den S-ledda regeringen kan återkomma med sina reformförslag i vårbudgeten och även räkna med att få dem igenom riksdagen.
Det är bara att beklaga att satsningarna fördröjs ett år. Men bättre sent än aldrig.
Det är bättre att det blir satsningar på a-kassan, underhållsstödet och sänkt pensionärsskatt 1 januari 2016 än inte alls.