Under 2017 tog Luleå kommun emot sin första fristadsförfattare – Tesfagiorgis Habte från Eritrea.
Efter flera år i eritreanskt fängelse, och därefter i landsflykt, befinner han sig nu i Luleå där han har återupptagit sitt skrivande som journalist och författare.
I början av 2018 blev även Piteå fristad för en kulturarbetare som tvingats lämna sitt hemland – musikern Chris Gera från Zimbawe.
Chris Gera har varit förföljd i sitt hemland på grund av sitt konstnärskap och kommer under två år att få en fristad i Piteå.
De är två medborgarförslag som lett fram till besluten i Luleå respektive Piteå – och det är berömvärda initiativ.
Genom att ta emot utsatta kulturarbetare gör de två kommunerna en viktig insats för yttrandefriheten.
Att värna rätten att yttra och framföra åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning är en självklarhet i Sverige. Men i stora delar av världen utsätts bildkonstnärer, musiker och författare för förtryck och förföljelse.
Under de senaste åren har många städer runtom i världen anslutit sig till ICORN, International Cities of Refuge Network, som organiserar skyddet för utsatta kulturarbetare.
Medlemsstäderna åtar sig att ordna boende, stipendium och att underlätta praktiska frågor för de personer som staden tar emot, för att ge dem möjlighet att fortsätta med sin verksamhet.
I Sverige är verksamheten väl reglerad via Migrationsverket.
Sedan 2011, då Migrationsverket kom med ett rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare, tillämpas Utlänningslagens bestämmelser om fria yrkesutövare.
Ett tvåårigt uppehållstillstånd beviljas under förutsättningen att kulturarbetaren är inbjuden av en kommun och som på annat sätt än anställning har sin försörjning tryggad under motsvarande period.
För att kunna få ett permanent uppehållstillstånd krävs att han eller hon kan visa att det finns möjlighet till fortsatt försörjning som fri yrkesutövare även efter det att det tvååriga uppehållstillståndet och stipendieperioden har gått ut. Denna tid kan i det fallet ligga till grund för en permanent bosättning, enligt principen om uppskjuten invandringsprövning.
Behoven av insatser är stora. Antalet kulturutövare som söker en plats via ICORN har ökat kraftigt. En stor andel av ansökningarna på senare år kommer från syrianska kulturarbetare.
Enligt organisationen PEN, som är en världsomfattande organisation för skribenter, finns kännedom om uppskattningsvis 1 000 professionellt skrivande människor i världen som lever under hot bara för att de utövat sin grundläggande rätt till yttrande- och pressfrihet.
”Som en internationell organisation för författare ser vi särskilt till litteraturens och det skrivna ordets plats i samhället. Genom bland annat författare och journalister skapas utrymme för många människor att få reda på vad som händer i deras samhälle. Sett till behovet är det viktigt att fler kommuner i Sverige och i världen verkar för ett större mottagande av såväl fristadsförfattare som andra personer som riskerar förföljelse på grund av sin skrivande yrkesroll”, säger Ola Larsmo, tidigare ordförande i svenska PEN, i en intervju på Migrationsverkets hemsida.
Det är en uppmaning som fler kommuner än Piteå och Luleå borde hörsamma.
Sverige kan inte hjälpa alla förföljda författare och musiker i världen. Men Sverige kan göra en insats för fler.