I sitt sommartal aviserade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) att det blir en "kraftig" sänkning av bolagsskatten i höstbudgeten.
När S-ledaren Stefan Löfven klev upp i talarstolen i Vasaparken i söndags nickade han instämmande till statsministerns förslag om bolagsskatten.
Men frågan är om sänkt bolagsskatt är den viktigaste frågan för att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft.
I dag är den svenska bolagsskatten 26,3 procent. Det är bara strax över snittet för OECD (de västliga industriländerna) som är 25,8 procent. För EU-länderna är snittet 23,0 procent.
Därför kan den svenska bolagsskatten inte sägas vara särskilt avvikande i ett internationellt sammanhang.
Det går inte heller att säga att de länder som har lägst bolagsskatt är de som har det bästa företagsklimatet.
Litauen och Lettland har en bolagskatt på omkring 15 procent. Irland ligger på 12,5 procent. Inget av dessa länder har en mer utvecklad industri än Sverige.
Därför går det inte bara att stirra på bolagsskatten eller andra skatter när man snackar företagsklimat. Det finns annat som spelar en större roll.
När OECD och World Economic Forum listar vad som skapar ekonomisk utveckling framhåller de i stället faktorer som effektiva offentliga institutioner, högt politikerförtroende, utbildning, infrastruktur, bostadsbyggande och integration.
Annorlunda uttryckt: Det som finansieras med bolagsskatt och andra skatter (utbildning, infrastruktur, offentlig service m m) har en helt avgörande betydelse för näringsklimatet.
Det är bra även för företagen och företagarna att det finns skolor och äldrevård med hög kvalitet.
Elisabeth Thand Ringqvist, vd för Företagarna, är inte heller imponerad av utspelen. I en intervju med DI 18 augusti poängterar hon att en generell sänkning av bolagsskatten inte kommer de mindre företagen till del i första hand utan främst gynnar redan etablerade stora och medelstora företag.
"Jag är väldigt orolig för att regeringen inte har fokus på mindre och växande företag, de som vi vet skapar jobb i första steget", säger hon till DI.
I det perspektivet var Löfvens förslag om att reducera företagens sjuklöneansvar välkommet. Det ger direkt effekt för småföretagen.
Däremot framstår hans och statsministerns utspel om sänkt bolagskatt som mindre klokt.
Det har talats om en bolagsskattesänkning på ungefär 4 miljarder kronor. Det är pengar som sannolikt skulle göra större nytta i landets kommuner och landsting.
Ökad kvalitet i skolor, sjukvård och äldreomsorg betyder dessutom att det svenska företagsklimatet förbättras.
En stark offentlig sektor är en tillgång även för svenskt näringsliv.