BP-chefen sparkades

Låt inte katastrofen gömma sig bakom maktsfärerna. Risken är att spelet om makten gör att katastrofen sjunker undan.

Foto: Sean Gardner

Ledare2010-07-28 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

BP utsåg i måndags en ny chef, amerikanen Robert Dudley. Att Tony Hayward skulle få lämna sin vd-post var lika väntat som att jultomten dyker upp 24 december. Det var Heyward som ville ha ledigt mitt under katastrofen för att delta i en prestigefylld havskappsegling och som ville ha sitt liv tillbaka.

Mycket av uppmärksamheten har vänts från olycksplatsen till marmorpalatsen. Vem ska sparkas? Vem ska tillträda? Hur går det för Londonbaserade BP på börsen? Det är viktiga frågor, självklart är det så, men de får inte dölja katastrofen. De nedkletade stränderna längs USA:s sydkust. Alla vattendjur som skadas, alla växter som går under. Man måste uppmärksamma de många tusen fiskare som nu förlorat sin utkomst och alla i turistbranschen som finner att semestrande människor av naturliga skäl åker till andra och rena platser för att koppla av.

Risken är att spelet i de högsta maktsfärerna gör att katastrofen sjunker undan.

Det gick ont på de norska Bravoplattformarna i Ekofiskfältet i april 1977. Det blev en stor olje- och gasutblåsning som hotade miljön. Men det hela kom snabbt att handla om den tidens ledande oljemagiker, "Red" Adair, som på åtta dagar lyckades stoppa läckaget. Medierna hade idolporträtt av "Red" medan konsekvenserna av katastrofen förvisades till insidorna i tidningen.

Alla de stora multinationella företagen har välbesatta PR-avdelningar (även om man kan misstro uppgiften efter att ha följt BP:s alla klantigheter). Uppgiften är att förmedla en positiv bild av företaget och då är risken alltid stor att man dagtingar med sanningen eller undanhåller uppgifter som kan vara till skada för firman.

Miljöproblemen reduceras. Den nu sparkade Tony Hayward menade ju att havet var så stort - det outtalade budskapet var att lite olja i vattnet inte kunde skada så mycket. Det gäller att vara vaksam mot alla uppgifter som lämnas från bolagen och fråga i vilket syfte de offentliggörs.

En sak är helt uppenbar: det krävs en helt annan samhällelig kontroll över oljeborrningar till havs. Konsekvenserna vid en olycka blir så vittomfattande att det inte går att låta vinstdrivande bolag stå för konsekvensanalyserna. Då är risken stor att det blir repriser på BP-skandalen: man ser mer till vinsterna än till säkerheten för anställda, medborgare och miljö.

President Barack Obama har fått kritik för sitt agerande under oljekatastrofen och han har satt hård press på BP. Därför kan bytet på vd-stolen stärka presidenten. Men de planer Obama hade liggande på en kraftig ökning av oljeborrningarna till havs, de lär också bli liggande.

Miljömedvetandet kan komma att öka i USA efter den värsta miljökatastrofen i landets historia och det är bra eftersom storbolagens intressen hittills har pritoriterats.