”Arbetslöshetsförsäkringen är körd i botten, ersättningen är för låg och alltför få omfattas”, skriver tre LO-företrädare i Dagens Nyheter 29 augusti.
I artikeln presenterar de en färdplan till en bättre a-kassa.
LO-folket står inte ensamma. Akademikernas och tjänstemännens centralorganisationer, Saco och TCO, är lika bekymrade över utvecklingen i a-kassan.
Taket i a-kassan har inte höjts sedan 2002. Det betyder att ersättningen har urholkats år efter år. I dag är det knappt en av tio som kommer upp till en ersättningsnivå på 80 procent.
TCO-basen Eva Nordmark brukar peka på att en bättre a-kassa inte ligger bara i de arbetslösas intresse. Det gynnar även svensk ekonomi och underlättar förändringar på arbetsmarknaden.
”Arbetstagare som ser att ett jobbyte ökar risken för arbetslöshet och privatekonomin blir mindre benägna att röra på sig. Rörligheten på arbetsmarknaden ökar om de individuella riskerna med arbetslöshet minskar. Det ger högre produktivitet och tillväxt”, skrev hon i Aftonbladet 11 september 2012.
Men i regeringskansliet härskar ett annat synsätt. Där har försämringar i a-kassan pekats ut som en väg till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet.
Men det är en politik som inte fungerar.
I dag har Sverige en av västvärldens sämsta a-kassor, enligt en studie av ersättningen i 26 OECD-länder. Forskaren Karl-Oskar Lindgren vid Uppsala universitet tog fram rapporten 2010.
Jämförbara länder som Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Norge har bättre a-kassa än Sverige.
Men Sverige har inte västvärldens lägsta arbetslöshet. Tvärtom. Vi tillhör medelmåttorna.
EU-länder som Finland, Belgien, Danmark, Nederländerna, Österrike och Tyskland har lägre arbetslöshet än i Sverige.
Med andra ord: Det finns inget stöd i verkligheten för de borgerliga teorierna.
Försämringarna i a-kassan har inte skapat fler jobb.
Det enda som skett är att de arbetslösa blivit fattigare och att de sociala klyftorna ökat.
TCO-ekonomen Göran Zettergren har även gjort en intressant historiska genomgång av a-kassan.
När ersättningen från a-kassan var som högst 1990 (nästan 90 procent) låg arbetslösheten på låga tre procent.
Nu – efter flera år med urholkad a-kassa – ligger arbetslösheten mer än dubbelt så högt!
Därför är det myter att en generös arbetslöshetsförsäkring leder till högre arbetslöshet.
En anständig arbetslöshetsförsäkring bör i stället ses som en självklar del av det moderna Sverige.
Strukturomvandlingen i näringslivet pågår oavbrutet.
Alla kan drabbas av arbetslöshet någon gång och behöva en bro (i form av a-kassa, ny yrkesutbildning eller arbetsmarknadsåtgärder) för att ta sig vidare i livet.