LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) välkomnar den nya nationella livsmedelsstrategin.
"Jag får gratulera regeringen och alliansen till att de nu är överens om målen för en nationell livsmedelsstrategi, det har verkligen varit efterlängtat. Det politiska dödläge som vi befunnit oss i inom livsmedelspolitiken kan nu brytas och vi kan börja jobba tillsammans i en livsmedelsbransch med framtidstro och fantastiska möjligheter", säger LRF-basen Helena Jonsson.
Men nu gäller det även, som LRF och andra påpekar, att strategin omvandlas till konkreta åtgärder som får effekt i den lokala vardagen.
Ett sådant arbete har dessbättre redan inletts i Norrbotten.
LRF, landstinget, kommunförbundet och länsstyrelsen i Norrbotten har inte suttit passiva och väntat på de nationella initiativen.
Istället har de tagit fram en egen regional livsmedelsstrategi – "Nära mat". I den konstaterar helt riktigt att Norrbotten har goda förutsättningar för livsmedelsproduktion men att det produceras för lite mat i regionen.
För 20 år sedan var Norrbotten självförsörjande till 50 procent. Men i dag är den förmågan nere på 20-25 procent.
Det krävs emellertid att många aktörer samverkar och drar åt samma håll för att vända utvecklingen.
Det räcker inte med att landsbygdsminister Sven-Erik Bucht sitter i Stockholm och pekar med hela handen.
Vi lever inte i en statlig kommandoekonomi. Lokala krafter, näringsliv och enskilda människor har också ett stort ansvar.
Som konsumenter kan vi köpa mer närproducerat. Kommuner och landsting kan bidra till att stärka de lokala ekonomierna när de handlar mat till skolor, sjukhus och äldreboenden. Branschen och enskilda näringsidkare måste utveckla, marknadsföra och synliggöra sina produkter.
Det saknas inte möjligheter. 4 mars 2016 lyssnade jag på ett inspirerande anförande av Sören Persson, tidigare miljöchef i LRF, i Vetenskapens Hus i Luleå.
"Det är dukat bord i Norrbotten", konstaterade han.
Persson talade entusiastiskt om Norrbottens unika egenskaper – "det rena, det sunda, det karga" – och pekade på att Norrbotten redan har ett antal starka flaggskepp (Kalix löjrom, renkött, pitepalt, mandelpotatis, hjortron, tunnbröd med mera).
"Det finns en story – om polcirkeln, midnattssolen, kylan, älvarna som möter hav", sa Persson.
Till detta ska läggas att det finns en förhållandevis stark livsmedelsindustri jämfört med övriga landet. Totalt finns 129 arbetsställen och 1008 anställda inom livsmedelssektorn i Norrbotten.
Nyhléns & Hugosson, Polarica, Polarbröd och Norrmejeriet är kända aktörer. Men det finns även ett stort antal små och medelstora livsmedelsföretag.
Det är tecken på att det finns både kunskap, innovationsförmåga och entreprenörsanda i regionen.
Med andra ord: Det finns utvecklingspotential för jordbruket och livsmedelssektorn även i norr. Allt är inte kris och elände.
Det är ingen utopi att tala om 10 000 nya jobb i den svenska livsmedelsindustrin, som Sven-Erik Bucht brukar göra.
Det förutsätter dock att svenskt samhällsliv samlas kring målet att utveckla matproduktionen i landet. Det räcker inte med en nationell strategi.