Bygg broar mellan skola och jobb
I Nederländerna arbetar man med en flexibel uppdelning mellan praktik och studier.
I flera av de länder som har låg ungdomsarbetslöshet har man byggt upp skolsystemen jmed sikte på att slussa ut unga på arbetsmarknaden. Det gäller både gymnasieskolan och högskolan.
Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Att börja sitt arbetsliv med att vara oönskad och åsidosatt är psykiskt knäckande och ekonomiskt påfrestande.
Hög ungdomsarbetslöshet är ingenting nytt utan ett fenomen som Sverige plågats av i mer än ett decennium. Något tycks alltså vara fundamentalt fel med det svenska sättet att organisera ungdomars inträde på arbetsmarknaden.
Att ungdomar är i högre grad arbetslösa än vuxna gäller i alla länder. Förklaringen är att de unga i allmänhet är mindre produktiva än äldre arbetskraft, de får också sällan chansen att visa vad de kan.
Samtidigt är arbetslöshetsperioderna hos unga betydligt kortare än hos vuxna. Ungdomar blir tidigt arbetslösa i en konjunkturnedgång, men får också snabbare jobb i uppgången.
Turordningsreglerna i LAS nämns ofta av näringslivet som förklaring till den höga ungdomsarbetslösheten. Men det är en återvägsgränd.
Åtskilliga studier visar nämligen att starkt anställningsskydd inte påverkar nivån på arbetslösheten utan bara sammansättningen. Ett försvagat anställningsskydd skulle bara öka antalet vuxna arbetslösa, inte sänka den totala arbetslösheten.
Dessutom finns goda möjligheter till provanställning i avtalen redan idag. Problemet kan vara att mindre företag är osäkra och inte känner till reglerna. Aktiva jobbcoacher som går ut till företagen och informerar om befintliga villkor skulle säkert skapa fler jobb för ungdomar.
Alliansens stora satsning för att minska ungdomsarbetslösheten är den sänkta arbetsgivaravgiften, en åtgärd som flertalet ekonomer avfärdar som både för dyr och för dåligt träffsäker.
De rödgröna har lagt fram förslag om åtgärder för att på kort sikt få fler långtidsarbetslösa ungdomar i arbete, bl a ett första jobbet-avdrag.
Men dessa åtgärder löser inte det grundläggande problemet med ungdomarnas svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden.
Jag tror att den viktigaste förklaringen till den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige är det stora steget mellan studier och arbete.
I flera av de länder som har låg ungdomsarbetslöshet har man byggt upp skolsystemen just med sikte på att slussa ut unga på arbetsmarknaden. Det gäller både gymnasieskolan och högskolan.
Lärlingsutbildning är en variant. I Nederländerna arbetar man med en flexibel uppdelning mellan praktik och studier.
Nackdelar finns förstås också med de här modellerna. Bl a är det ett problem att ungdomar får alltför dålig teoretisk utbildning när de tidigt kommer ut på arbetsmarknaden, vilket missgynnar dem längre fram i yrkeslivet.
För att minska ungdomsarbetslösheten i Sverige måste vi bli bättre på att bygga broar - inte bara några få utan många - över den klyfta som idag finns mellan skola och arbetsliv.