Peter Hultqvist, Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson, är en flitig gäst i Norrbotten.
De många besöken säger en del om Norrbottens geografiska och säkerhetspolitiska läge. Länet befinner sig nära det råvarurika och superintressanta Barents hav.
Många visar intresse för olje- och gastillgångarna i området. Ryssland har ökat sin militära närvaro. Nato har genomfört flera stora övningar på Nordkalotten.
Följaktligen har många försvarspolitiker – däribland Hultqvist – länge talat om den arktiska dimensionen och pekat på att den militära verksamheten i norra Sverige har en central funktion.
Men tyvärr har inte alla beslutsfattare visat samma insikt. Vi var många som höjde på ögonbrynen när tidigare försvarsministern Sten Tolgfors (M) viftade bort en fråga i riksdagen 3 juni 2008 med att Sverige inte gränsar till Barents-
Uppenbarligen visste inte den då högst ansvarige för försvarspolitiken att Sverige är en del av Barentssamarbetet sedan 1993.
Men nu börjar dessbättre fler än Hultqvist framhålla den nordliga dimensionen i svensk säkerhetspolitik. Fler har upptäckt att dragkampen om naturtillgångarna i Barents berör även Sverige.
Exemplet Krim visar dessutom att Ryssland inte längre är främmande för använda militär makt för att förändra landsgränser.
”Det har sänkt tröskeln för den här typen av operationer och ökat osäkerheten i vårt närområde”, konstaterar Hultqvist.
Det är även ett av skälen till att S-talesmannen argumenterar för ett utvecklat försvarssamarbete i Norden.
De nordiska länderna har ett gemensamt intresse i den här frågan. En militär konflikt eller incident i Barents berör inte bara Sverige, utan även våra nordiska grannländer.
Faktum är att det nordiska försvarssamarbetet (Nordefco) redan nått en bra bit på väg.
”Det finns 133 samarbeten inom ramen för Nordefco”, berättar Hultqvist.
Han framhåller verksamheten vid F21 i Luleå, den så kallade ”cross boardertraining”, som ett bra exempel.
”Flygflottiljerna i Luleå, Bodö och Rovaniemi samarbetar och genomför gemensamma övningar. Vi vill fördjupa det samarbetet ytterligare”, säger Peter Hultqvist.
Efter dramatiken i Ukraina har den parlamentariska försvarsberedningen fått förlängd betänketid till 15 maj.
Det är en tid som bör användas bland annat för att stärka den arktiska dimensionen i Sveriges försvars- och säkerhetspolitik.
Sedan början av 2000-talet har mycket av svensk försvars- och säkerhetspolitik handlat om deltagandet i dyra utlandsoperationer (läs Afghanistan och Libyen).
Både borgerliga och socialdemokratiska politiker har varit eniga om tagen. Men det är en politik som inte har varit lyckosam.
Den har kostat stora pengar för skattebetalarna, flyttat militär kapacitet från vårt närområde och exponerat Sverige för nya faror.
Nu är det hög tid att skifta fokus i försvarspolitiken.
Det är dags att Sverige ägnar mer tid och kraft åt hotbilderna i vår egen del av världen.