25-26 november samlas Pappersindustriarbetarförbundet till kongress i Uddevalla. 127 ombud, som företräder omkring 13 000 medlemmar runtom i landet, ska välja förbundsledning och dra upp de facklig-politiska riktlinjerna inför framtiden.
På plats finns bland andra fyra ombud från Pappers avdelning 37 i Piteå, tre ombud från avdelning 158 i Munksund och tre ombud från avdelning 165 i Karlsborg.
Medlemsmässigt är Pappers långtifrån storhetstiden på 1970-talet när förbundet hade 50 000 medlemmar. Men det arbete som görs inom pappers- och massaindustrin och av fackförbundets yrkesverksamma medlemmar har alltjämt stor betydelse för Sverige.
När Pappers firade sitt 100-årsjubileum under 2020 la förbundsordföranden Pontus Georgsson ut texten i en späckad bilaga i tidningen Dagens Arbete. Han beskrev en industri som ligger i framkant och finner nya vägar inför framtiden. Innovationerna är många.
"Nya trä- och cellulosabaserade produkter som bioplast, biokomposit samt kol- och textilfibrer finns redan. Cellulosa finns numera i alltifrån läppstift till asfalt och i nanocellulosan är alla dessa egenskaper förstärkta", skrev Georgsson.
Han tryckte på att näringen har en central roll i omställningen till ett mer klimatvänligt samhälle.
"Det som tidigare varit restprodukter från skogen blir kanske det primära, och utvecklingen av kemikalier och biobränslen står förhoppningsvis inför ett rejält genombrott. Plast- och oljeprodukter kan ersättas av det som vi producerar", framhöll Pontus Georgsson.
Historiskt har skogsbruket haft en enorm betydelse för jobb, välfärd och ekonomisk utveckling i Sverige. 2020 uppgick exportvärdet från den samlade skogsindustrin i Sverige fortfarande till hela 164,3 miljarder kr.
Georgssons resonemang visar dessutom att det som kommer från de svenska skogarna har en stor framtidspotential och kan bli ett viktigt bidrag till den gröna omställningen.
Ökad produktion av biobränslen från skogen och biogas från jordbruket kan medverka både till ett mer klimatvänligt samhälle och till att minska EU:s beroende av kol, olja och naturgas från Putins Ryssland.
"Tyvärr finns dock en obefogad rädsla inom EU för att utnyttja dessa resurser. Varken biogasen eller biobränslet inkluderas i dag i EU-kommissionens definition av framtidens förnybara energikällor", skrev Europaparlamentarikerna Erik Bergkvist (S) och Heléne Fritzon (S) i Dagens Nyheter 16 juli.
Därför är det angeläget att Sveriges närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tar en rejäl fajt med både EU-kommissionen och sina europeiska ministerkollegor. Det krävs ett omtänkande i hela EU-maskineriet när det gäller synen på biobränslen och biogas.