"Lär av Danmark för att krossa gängvåldet", manar flera politiker på högerkanten. För all del, men Sverige har skäl att lära av Danmark även på andra områden.
Tag skatterna. Danmarks skattekvot (skatteinkomsterna som andel av BNP) ligger på 46,9 procent, högst i världen.
Kanske kan också detta vara en av förklaringarna till att Danmark lyckats bättre i kampen mot gängkriminaliteten. Att landet har kunnat hålla sig med en bredare välfärdspolitik, vilket gjort att färre barn och ungdomar hamnat snett. Att det inte satsats enbart på repressiva åtgärder (som fler poliser och hårdare straff) utan också investerats i förebyggande sociala insatser.
Bevisligen hindrar denna skattenivå inte heller Danmark från att ha ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv.
Så här sammanfattas läget i Utrikespolitiska institutets landguide: "Den danska ekonomin fungerar väl och stabil ekonomisk tillväxt har länge kunnat kombineras med låg fattigdom, små inkomstklyftor och utbyggd välfärd och sunda statsfinanser. Sysselsättningen är hög och arbetslösheten förhållandevis låg."
Tydligen går det dessutom utmärkt att bli rik som dansk, trots landets höga skatter.
Danmark är världens sjätte rikaste land mätt i genomsnittlig förmögenhet, enligt undersökning från storbanken Credit Suisse. Sverige – med betydligt lägre skattekvot – hamnar på nionde plats i samma ranking.
Sådana fakta är viktiga att påminna om när tankesmedjan Timbro och andra marknadsliberala högerorganisationer för femtielfte gången gapar om att det svenska skattetrycket är för högt och ett hinder för jobb och tillväxt.
Det kan faktiskt vara precis tvärtom. Att en något högre skattekvot skulle ge Sverige ett ännu bättre företagsklimat.
Det är ju till glädje även för det privata näringslivet att det kan satsas mer på järnvägar, vägar, skolor, sjukvård, polis, rättsväsende och offentliga servicefunktioner, det vill säga verksamheter som finansieras via skatterna, gemensamt av oss alla.
I grund och botten är det alltså klokt av ett land att ha ett skattesystem som ger det möjligheter att hålla sig med en högklassig offentlig sektor.
Danmark är dessutom beviset för att skattenivån, som andel av BNP, kan ligga fem procentenheter högre än Sverige, utan att det är till skada för folk och företag.
Det är ju till och med så att högskattelandet Danmark rymmer världens näst mest lyckliga folk, enligt årets World Happines Report.
"Det er et yndigt land", för att citera landets nationalsång. Trots (eller kanske tack vare?) skatterna.