”Det finns inga större skillnader mellan de gamla och nya Moderaterna”, sa förre högerledaren Bo Lundgren i en öppenhjärtig DN-intervju 13 oktober.
Uttalandet är inte ett dugg konstigt. Det är klart att Bo Lundgren känner igen högerpartiet. Fredrik Reinfeldt har i princip genomfört hela Bo Lundgrens skattesänkningspaket från 2002.
Sedan 2006 har den borgerliga regeringen sänkt skatterna med i runda slängar 140 miljarder kronor.
Nu, när fler väljare har börjat bekymra sig för bristerna i skolorna och äldreomsorgen, försöker emellertid Reinfeldt tona ned skattefrågan.
Men Moderaterna är och förblir ett skattesänkarparti i Bo Lundgrens och Gösta Bohmans anda, även om Reinfeldt inte vill tala så högt om den saken just nu. De gamla ränderna går aldrig ur.
Moderaternas senaste partistämma bär syn för sägen. Högerpolitikerna beslutade raskt och glatt om skattesänkningar på ytterligare 35-40 miljarder kronor de närmaste åren.
På sikt hamnar summan uppemot 50-60 miljarder kronor.
Moderaterna prioriterar nya jobbskatteavdrag, slopad värnskatt, sänkt bolagsskatt, sänkt ägarskatt och andra skattelättnader, ”när ekonomin tillåter”, vilket den alltid tycks göra för nya skattesänkningar.
De borgerliga opinionsbildarna försöker försvara sig med att de offentliga inkomsterna ökar, trots regeringens skattesänkningar. De vill ge sken av att det går att både sänka skatterna och förbättra välfärdspolitiken.
Men det finns ingen tulipanaros.
Borgarna glömmer två saker i ekvationen: Att både den arbetsföra befolkningen och lönerna ökar, vilket automatiskt ger ökade skatteintäkter. Men samtidigt ökar också behoven av exempelvis sjukvård och äldreomsorg.
Besvärande faktum kvarstår: Utan regeringen Reinfeldts skattesänkningar hade det funnits 140 miljarder kronor mer som kunnat användas för exempelvis fler lärar- och sjuksköterskelöner.
Sambandet är klart som vattnet i en fjällbäck. Moderaternas skattesänkningar får konsekvenser för den offentliga sektorn och den generella välfärdspolitiken.
Det blir mindre pengar till infrastruktur, högre utbildning, pensioner, barnbidrag, försvar, polis och annan offentlig verksamhet, om högerregeringen får fortsätta att råda.