De gamla takterna sitter i

”Sänkt skatt” har varit Moderaternas viktigaste paroll under de senaste 100 åren.

”Sänkt skatt” har varit Moderaternas viktigaste paroll under de senaste 100 åren.

Foto: Fotograf saknas!

LEDARE2013-12-15 22:01
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Fredrik Reinfeldt (M) vill tona ned skattefrågan inför valet 2014.

Allt fler väljarna börjar nämligen se sambandet mellan alliansregeringens skattesänkningar (totalt 140 miljarder kronor sedan 2006) och bristerna i skolor och omsorg.

Men Moderaterna är och förblir ett skattesänkarparti, även om Reinfeldt inte vill tala så högt om det just nu.

Stefan Löfven, Magdalena Andersson och S-kansliet har räknat på besluten vid Moderaternas höststämma.

Deras beräkningar visar att Moderaterna vill sänka skatterna med minst 35-40 miljarder kronor de närmaste åren.

- Ett sjätte jobbskatteavdrag. ”När utrymme finns i de offentliga finanserna är en utbyggnad av jobbskatteavdraget en viktig prioritering”, slår M fast i sitt program. Fem jobbskatteavdrag har genomförts de senaste sju åren. Skulle endast ett till genomföras enligt samma modell uppgår kostnaden för samhället till 10–15 miljarder kronor.

- Sänkt bolagsskatt. Det troliga är att en ytterligare sänkning av bolagsskatten skulle kosta Sverige minst 8–12 miljarder kronor.

- Höjd brytpunkt för inkomstskatt. Om sänkningen är i samma storleksordning som tidigare sänkningar så skulle det kosta minst 3 miljarder kronor.

- Sänkt ägarskatt. Förslaget betonas i M:s beslutsdokumentet. Även en mindre sänkning skulle kosta Sverige 10–15 miljarder kronor.

- Slopad värnskatt. Moderaterna slår dessutom fast i sitt handlingsprogram att de vill slopa den så kallade värnskatten för de fem procent av befolkningen som tjänar mer än 50400 kronor i månaden. Det skulle kosta ytterligare 5 miljarder kronor årligen.

Det är inte småpotatis för välfärdspolitiken. Ett jobbskatteavdrag på 15 miljarder kronor motsvarar 29 761 lärarlöner, för att ta ett exempel.

Med andra ord är det pengar som istället kan göra stor skillnad för att stärka en svensk skola, som tappar mark i internationella mätningar.

Om detta – det ideologiska valet mellan fortsatta skattesänkningar eller satsningar på välfärdspolitiken – måste också valdebatten handla.

Det är dags att tala om skillnaderna. Alla partier tillhör inte samma gråa massa.

Reinfeldt och hans vapendragare Anders Borg vill visserligen framställa sig som två pragmatiska och ansvarskännande mittenpolitiker.

Men deras ideologi är exakt densamma som när Reinfeldt skrev sin bok ”Det sovande folket” 1993 och Borg gav ut ”Generell välfärdspolitik - bara magiska ord” 1992.

Skatterna sänks och välfärdsstaten bantas, helt i enlighet med 1990-talets MUF-sanningar. De gamla takterna sitter i.

Det högerliberala budskapet basuneras inte ut i aggressiva tal och pamfletter. Systemskiftspolitikerna tassar i filttofflor. Men inriktningen är klar.

Steg för steg vidgas marknadssamhällets verkningskrets medan vi får en alltmer anorektisk stat och offentlig sektor.