Satsa på Malmbanan – nu!

Det behövs ett samlat program för hela Malmbanan.

Malmbanan har betydelse för såväl den tunga exportindustrin som den mer småskaliga besöksnäringen och fjällturismen.

Malmbanan har betydelse för såväl den tunga exportindustrin som den mer småskaliga besöksnäringen och fjällturismen.

Foto: Fredric Alm/LKAB

Ledare2023-08-23 06:01
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Under Järnvägsforum i Luleå i slutet av mars använde sig flera politiker och näringslivsföreträdare av de engelska orden "sense of urgency" för understryka hur bråttom det är att satsa på Malmbanan.

Det är redan nu trångt på Malmbanan och med den gröna nyindustraliseringen i norra Sverige så ökar trycket på järnvägen ännu mer. 

Om den koldioxidfria järnsvampen och det gröna stålet från norra Sverige ska kunna nå kunderna i stora vida världen så krävs helt enkelt en väl fungerande infrastruktur och att tågen kan rulla.

Just nu genomför också Trafikverket, gruvbolaget LKAB samt företaget H2 Green Steel (som bygger det nya stålverket i Boden) en gemensam kapacitetsanalys. Den är planerad att vara klar under hösten.

Med all sannolikhet kommer den att visa att det snabbt behövs dubbelspår på sträckan Luleå-Boden för att klara de växande transportbehoven i regionen och minska risken för störningar, vilket förhoppningsvis sedan leder till ett skyndsamt och kraftfullt agerande från regeringshåll och infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD). 

Det är inte tid för politiska långbänkar.

Det är ett nationellt intresse att industrisatsningarna i norr lyckas. Det handlar dels om jobb och exportinkomster för Sverige, dels om projektens enorma klimatnytta.

Till exempel räknar H2 Green Steel med en minskning av koldioxidutsläppen med nästan 95 procent jämfört med traditionell stålproduktion. 

Engagemanget för Malmbanan får dock inte stanna vid bygget av dubbelspår mellan Boden och Luleå. Det behövs ett samlat program för hela Malmbanan.

Järnvägssträckan är redan den tyngst trafikerade i hela Sverige, särskilt vissa tider under dagen. Mellan Kiruna och hamnen i norska Narvik går det idag cirka 24 malmtåg per dygn i båda riktningarna och mellan Malmberget och Luleå rör sig omkring åtta malmtåg per dygn i bägge riktningarna.

Ungefär 44 procent (!) av den sammanlagda godsmängden på alla järnvägar i Sverige fraktas längs Malmbanan.

Malmbanan används dessutom alltmer även för persontrafik. Alltfler vill resa klimatsmart och väljer därför tåget. 

Nattåget som går ända till Narvik växer i popularitet. Fler vill besöka de svenska fjällen och väljer tågresan som en del av upplevelsen.

Med andra ord: Investeringar i Malmbanan handlar inte bara om den tunga industrin. Det är också ett sätt att stärka fjällturismen och besöksnäringen i norra Sverige.

Därför vore det klokt av regering, riksdag och Trafikverket lägga fast en långsiktig plan för hur Malmbanan ska utvecklas och stärkas. Det är en framtidsinvestering i ordets bästa bemärkelse.