Vissa saker var bättre förr. Till exempel gick det snabbare att bygga ny järnväg.
1898 enades riksdagen om att bygga järnväg mellan Kiruna och Narvik för att möjliggöra utskeppning av järnmalm även via Norge.
Efter bara fyra år – och mycket hårt arbete av tusentals rallare i svår fjällterräng – så gick det första malmtåget från Kiruna till Narvik i november 1902.
Den officiella invigningen skedde sedan 14 juli 1903 av Oscar II som då var kung för både Norge och Sverige.
I dagens samhälle går det betydligt långsammare att bygga järnväg, trots 100 år av teknisk och maskinell utveckling.
Tillståndshantering, miljökonsekvensbeskrivningar, planläggningsprocesser, lokala samråd, överklaganden och annat tar tid och kraft.
Norrbotniabanan är ett närmast övertydligt exempel. Bygget av etappen Umeå-Skellefteå – beslutad i god demokratisk ordning i riksdagen – handlar om att lägga ut ungefär 13 mil järnvägsräls. Det är kortare än avståndet mellan Kiruna och Narvik.
Men enligt uppgifter till SVT kommer järnvägen mellan Umeå och Skellefteå att stå klar tidigast 2032, alltså i bästa fall om nästan ett decennium! Bland annat ligger det sex överklaganden hos regeringen som måste behandlas.
Hur länge det dröjer innan banan är färdig i sin fulla längd mellan Umeå och Luleå (cirka 27 mil) är ännu mer ovisst. Kanske någon gång slutet av 2040-talet? Den som lever då får se.
Den segdragna processen är under alla förhållanden mycket allvarlig för både klimatet och den gröna nyindustrialiseringen.
Norrbotniabanan bedöms minska koldioxidutsläppen med ungefär 80 000 ton per år, när fler tunga transporter kan flyttas från väg till järnväg, samtidigt som basindustrin får tillgång till bättre och effektivare transportvägar.
Följaktligen betyder varje nytt år av förseningar ännu ett förlorat år för såväl klimatet som exportindustrin i norra Sverige.
Med rätta efterlyser regionens företrädare mer action från regeringshåll.
"Vi kräver att regeringen skyndar på beslutet om laga kraft och byggstartsbeslut för Norrbotniabanans första etapp till Skellefteå samt resterande byggkostnader på fem miljarder", skriver socialdemokratiska regionrådet Anders Öberg samt kommunalråden Carina Sammeli, Luleå, och Patric Lundström, Piteå, i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet.
Bra rutet. Orden bör inte klinga ohörda hos ansvariga ministrar.
Regeringen har själv beskrivit norra Sverige "som en tillväxtmotor som leder den gröna omställningen, skapar jobb och välfärd". Men om den goda utvecklingen ska hålla i sig så krävs satsningar på såväl Norrbotniabanan som Malmbanan och annan infrastruktur.
En väl fungerande infrastruktur är avgörande för ett fungerande modernt samhälle och ett konkurrenskraftigt näringsliv.