I en intervju i Dagens Nyheter 14 augusti lägger statsminister Stefan Löfven en del av skulden för gängkriminaliteten på drogvanorna hos folk som bor i välbärgade områden.
"Djursholm, Danderyd – det är där du har den största konsumtionen", säger Löfven och påpekar att partyknarkandet i vissa fina kvarter medverkar till att göda kriminalitet.
Uttalandet har fått en del moderater att gå i taket.
”Det är närmast pinsamt att han försöker bagatellisera hela narkotikafrågan till att handla om Danderyd", säger M-ledaren Ulf Kristersson.
Tidigare EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) twittrar om att "regeringen inte grundar sin kriminal- och narkotikapolitik på seriös analys utan på kvällstidningsrubriker".
Deras reaktioner faller emellertid platt till marken.
För det första har Löfven inte reducerat narkotikafrågan till Danderyd. Regeringen tar sikte på att minska droganvändningen i alla samhällsklasser.
För det andra är Löfvens påpekande om Danderyd väl underbyggt i en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.
I Danderyd, en av Sveriges rikaste kommuner, uppger hela 20 procent av pojkarna att de använt narkotika under den senaste månaden.
För Skärholmen, en betydligt fattigare del av Stockholm, är samma siffra 5,3 procent.
Det är siffror som är en tydlig signal till alla ansvarskännande politiker. Det har skett en normalisering av knarkandet i Danderyd som inte är av godo.
I somras gjorde Svenska Dagbladet (Kristerssons eget husorgan) ett reportage med rubriken att "det blivit barnsligt enkelt att få tag på droger i Danderyd" och på gymnasieskolan vädjar rektorn om hjälp.
2018 riktade dessutom Skolinspektionen skarp kritik mot den moderata kommunledningen för att den inte agerat mot drogvanorna på Danderyds gymnasium.
Men, som sagt, drogkriminaliteten handlar inte bara om Danderyd. Problemet finns på fler håll.
I en intervju i augusti 2018 uppmanade Göteborgs dåvarande kommunalråd Ann-Sofie Hermansson "alla drogliberala göteborgare att rannsaka sig själva".
"Knarket är motorn i nästan all gängkriminell verksamhet. Personer som köper olagliga substanser för att ha kul på helgen bör ta sig en funderare på vad de medverkar till", sa hon.
I Malmö påpekar polismästaren Stefan Sinteus samma sak.
"Så länge det finns kunder kommer den här kriminaliteten att finnas kvar", säger han och framhåller att de flesta skjutningar är mellan personer som livnär sig på drogförsäljning.
Det är också den dystra bakgrunden till regeringens nya åtgärder för att förebygga missbruk och bekämpa narkotikabrottsligheten, som presenterades av inrikesminister Mikael Damberg (S) och socialminister Lena Hallengren (S) under onsdagen.
• Polisen får i uppdrag att förstärka sin bekämpning av illegal handel med narkotika.
• Brå ska studera narkotikamarknaden och dess konsekvenser och föreslå motåtgärder.
• En utredning ska se över hur postlagens bestämmelser om tystnadsplikt som idag förhindrar kontakt med polis eller tull vid misstanke om brott.
• Regeringens ANDT-strategi (alkohol, narkotika, dopning och tobak) ska få ökat fokus på narkotikaprevention.
I Januariavtalet är S, C, L och MP även överens om satsa på 10.000 fler polisanställda till 2024.
Det är emellertid viktigt att Polisen nu använder dessa resurser på rätt sätt. De måste leda till fler poliser i yttre tjänst.
Sverige har fått en växande skara av skrivbordspoliser samtidigt som antalet poliser på gator och torg minskat kraftigt.
På 1980-talet fanns 1.000 poliser i yttre tjänst i Stockholms innerstad – nu är siffran halverad. Bilden är likartad över hela landet – och så kan vi inte ha det.