Torsdag 27 april 2017 besökte jag Framnäs folkhögskola i Öjebyn. LO-distriktet i Norra Sverige höll årsmöte.
På scenen i aulan – där cirka 80 ombud och gäster hade samlats – fanns en affisch.
Budskapet löd: ”Borta från jobbet? Du kan ha extra pengar att hämta om du blir sjuk, skadad, föräldraledig eller uppsagd. Anmäl på afaforsakring.se”.
Det är ord som beskriver betydelsen av organisering, kollektivavtal och fackliga försäkringar. De ger mervärden för löntagarna.
Den fackliga kampen handlar emellertid inte bara om schyssta avtal och försäkringar. Lika viktigt är det politiska påverkansarbetet.
Flera talare på årsmötet tryckte hårt på vikten av facklig-politisk samverkan. Villkoren för arbetare och tjänstemän är beroende inte bara av avtalsförhandlingar utan också av politiska beslut.
Ett konkret exempel är riksdagsbeslutet om att skrota Lex Laval, vilket fick starka applåder på LO-mötet denna aprildag 2017.
Lex Laval infördes 2010 av den dåvarande borgerliga regeringen.
Bakgrunden var att EU-domstolen betraktade Byggnads stridsåtgärder mot lettiska Laval, i samband med ett skolbygge i Vaxholm 2004, som otillåtna.
Byggnads och andra fackliga organisationer protesterade dock hejvilt och markerade att de måste kunna ta strid för svenska kollektivavtal på svenska arbetsplatser.
De borgerliga arbetsmarknadsministrarna (Sven-Otto Littorin 2006-2010, Tobias Billström 2010, Hillevi Engström, 2010-2013 och Elisabeth Svantesson 2013-2014) lyssnade dock inte på de fackliga invändningarna utan höll fast vid Lex Laval.
Med socialdemokraten Ylva Johansson som arbetsmarknadsminister blev det dock ändring.
I början av 2017 presenterade ministern lagförslaget som innebär att facket alltid ska kunna kräva och ta strid för ett svenskt kollektivavtal för utstationerade arbetstagare från andra länder.
”Syftet med propositionen är att vi ska få ett mer effektivt och ändamålsenligt system att skydda utstationerade arbetstagare. Att utstationerade arbetskraft verkligen får de villkor som är minimivillkor i Sverige. Det är viktigt för individer, men också för svenska företag, annars snedvrider det konkurrensen på arbetsmarknaden”, sa Ylva Johansson till tidningen Byggnadsarbetaren.
Det är en tydlig varuupplysning till de 102 000 medlemmarna i Byggnadsarbetareförbundet och andra fackligt organiserade inför höstens val.
Det var borgarna som införde Lex Laval. Det var Socialdemokraterna som gick i bräschen för att skrota lagen.
Detta har Johan Lindholm, ordförande i Byggnads, all anledning att påminna om när han under torsdagen inleder förbundskongressen i Göteborg. Det gör skillnad för löntagarna vem som styr.