Det var tufft även för Hermelin

LÄRDOMAR. Historien om Samuel Gustaf Hermelin påminner om hur svårt det var och hur länge det tog att exploatera Malmfälten.?

LÄRDOMAR. Historien om Samuel Gustaf Hermelin påminner om hur svårt det var och hur länge det tog att exploatera Malmfälten.?

Foto: Bengt-Åke Persson

LEDARE2015-08-11 22:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Hermelinsparken är Luleås äldsta park. Den som promenerar genom den välskötta parken kan se en byst av Samuel Gustaf Hermelin (1744-1820) och ta del av historien om denne driftige man.

Hermelin såg tidigt möjligheten att utvinna malmtillgångarna i norr. Han investerade stort i Gällivare gruva. Men alltför långa avstånd – i kombination med vikande konjunkturer och 1809 års krig – gjorde att projektet inte blev lönsamt.

”Som gammal fick han se sitt livsverk splittrat. 1812 var han ruinerad”, står det på en skylt i Hermelinsparken.

Historien om Samuel Gustaf Hermelin påminner om hur svårt det var och hur länge det tog att exploatera Malmfälten.

Det blev nästan 100 år med olika investerare, konkurser, bakslag och kostsamma järnvägsbyggen innan Hermelins visioner blev verklighet.

Men i dag är Malmfälten och LKAB en guldgruva för det svenska samhället.

Den historiska bakgrunden är bra att ha när vi i dag talar om konkursen för gruvbolaget Northland och svårigheterna för gruvan i Kaunisvaara.

Gruvprojekt är inga söndagspromenader. De genererar inga vinster dag 1. De kräver stora initiala investeringar, liksom långsiktighet och uthållighet.

En del har varit snabba med att döma ut Kaunisvaara-projektet. Men det finns åtminstone fem kapitalister som fortsätter att tro på projektet.

I somras blev det klart att Erik Selin, Bert Nordberg, Bruce Grant, Mats Paulsson och Carl-Henrik Svanberg köper anrikningsverket i Kaunisvaara för 50 miljoner kronor.

Kvintetten har ambitioner.

”Vi är ute efter att hitta en lösning som betyder utveckling och inte avveckling i Tornedalen”, sa Bert Nordberg i en NSD-intervju 15 juli.

Bland annat hoppas gruppen på ett samarbete med LKAB.

”Vi har mera ambitionen att vara en underleverantör. Att stå för anrikning och få betalt för den anrikning vi gör”, förklarade Nordberg i P4 Norrbotten 5 augusti.

Det är bara att hålla tummarna för att det finns substans i planerna och att LKAB är berett att delta i konstruktiva diskussioner.

Det vore en tragedi för Pajala och Tornedalen om ett väl fungerande anrikningsverk bara slaktades och gick upp i rök. Då blir det svårt att komma igen.