Ekström är ingen flummare

Utbildningsminister Anna Ekström (S) ska ta fram en nationell plan för trygghet och studiero. Här syns hon i samtal med eleven Matilda Renberg (t h) under ett besök på Strömbackaskolan i Piteå.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) ska ta fram en nationell plan för trygghet och studiero. Här syns hon i samtal med eleven Matilda Renberg (t h) under ett besök på Strömbackaskolan i Piteå.

Foto: Simon Eliasson/TT

LEDARE2019-05-07 05:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Den 24 mars 2019 tog Maria Ludvigsson, ledarskribent i Svenska Dagbladet (ob m), i så att hon sprack

”Ingen annan politisk kraft har så gravt inverkat menligt på varje barns chans att med egen ansträngning bygga sig själv, sin bildning och sitt kunnande, som Socialdemokraterna”, skrev hon i en ledare.

I texten menar Ludvigsson om att S drivit skolan mot avgrunden och demonterat lärarrollen.

Jag vill bara stillsamt påpeka att skolan i Sverige styrts av borgerliga läroplaner under snart 40 år.

• LGR 80 tillkom under en borgerlig regering. Då var folkpartisten Jan-Erik Wikström utbildningsminister.

• LPF 94 och LPO 94 var resultat av det borgerliga regeringsinnehavet 1991–94. Då var moderaten Per Unckel chef för Utbildningsdepartementet.

• LGR 11 och LGY11 utarbetades av den borgerliga fyrpartiregeringen (M, C, L och KD).

Därför vill jag påstå att även de borgerliga partierna har sitt ansvar för dagens verkliga eller förmenta problem i skolan.

Jag skulle till och med vilja påstå att den borgerliga regeringen 1991-1994 fattade ett antal beslut som fått ödesdigra och långvariga konsekvenser.

Skoldebattören Sten Svensson, som skrivit boken ”Björklundeffekten” (Katalys 2014) tillsammans med journalisten Mats Wingborg, konstaterar att den svenska skolan länge hävdade sig väl i internationella kunskapsmätningar.

”Det som framförallt orsakat Sveriges ras i den internationella Pisaundersökningen är införandet av en konkurrensutsatt, marknadsstyrd skola”, menar Sten Svensson.

Svensson pekar på besluten under den borgerliga regeringen 1991-1994 om det fria skolvalet, om systemet med fristående skolor, skolpeng och att aktiebolag skulle få rätt att driva skolor.

De minskade likvärdigheten, ökade segregationen och skapade nya kunskapsklyftor.

Under den rödgröna regeringen 2014-2018 skedde en del för att vända trenden.

Fler lärare har återvänt till läraryrket och barngrupperna är mindre än på decennier. I dag arbetar 28.000 fler i skolan jämfört med när Moderaterna regerade landet.

I senaste Pisa-rapporten gick dessutom att skönja en del positivt. Resultaten i läsförståelse och matematik har förbättrats och inom naturvetenskap syns tecken på en bättre utveckling.

Det betyder emellertid inte att utbildningsminister Anna Ekström (S) nu kan luta sig tillbaka, vara nöjd och rulla tummarna.

”Fortfarande är det för många barn som inte lär sig läsa, skriva och räkna ordentligt. Lektioner störs av sms, mobilspel och sociala medier. Kunskapsklyftorna växer mellan elever. Det duger inte”, skriver Ekström helt riktigt själv i en debattartikel i tidningen Dagens Samhälle.

Ekström ska bland annat ta fram en nationell plan för trygghet och studiero i skolan.

Vidare trycker hon på att lärarna behöver fler kollegor och stöd från exempelvis socionomer och lärarassistenter, så att de kan fokusera på undervisningen och få lugn och ro i klassrummen.

Det är ingen flumskolepolitik. Det är en politik som sätter bildning, lärande och kunskap i fokus – och den står i bjärt kontrast till Maria Ludvigssons nidbild av socialdemokratin i Svenska Dagbladet.

Den socialdemokratiska utbildningsministern begriper att alla barn förlorar på en skola som inte tar tag i stök, skolk och sena ankomster.