En höjning som hotar tillväxten
Ingen chockvåg drog fram genom Sommarsverige när det i går kom besked om att Riksbanken beslutat höja reporäntan med en kvarts procent. De flesta hade tippat att det skulle bli en så stor höjning.
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Men vad är det då som ligger bakom den ökade inflationen i Sverige? En tid i världen fick ju underbetalda grupper skulden för att de med sina orimliga krav skapade oreda i ekonomin. Men i dag är det inte undersköterskorna som får skulden. Världsmarknadspriserna på livsmedel har ökat extremt snabbt, något som i första hand slagit hårt mot de fattigaste länderna men som även påverkat svensk ekonomi. Dessutom har råoljepriserna skjutit i höjden; gång på gång har det varit All Time High på oljebörserna.
En räntehöjning i Sverige leder inte till att spannmålspriserna förändras i Brasilien eller att oljebolagen snabbt justerar i sina prislistor. Inflationen i Sverige är till allra största delen importerad och påverkas därför inte alls av beslut i Riksbankens direktion. Men varför höjer man då? Det finns en rädsla för att det ska uppstå kedjereaktioner. När bensinnotorna blir allt saftigare kan en företagare med många firmabilar anse att det är nödvändigt att ta ut mer av kunderna. Och det kan i sin tur leda till att löntagare vill ha mer att handla för. Bättre att stämma i bäcken än i ån, menar banken.
Riskerna är uppenbara. Den som planerat en utbyggnad kan föredra att avvakta med det till dess läget är stabilare.
Om Riksbankens höjning var väntad så var prognoserna för den ekonomiska utvecklingen oväntat dystra. Man spår att tillväxten nästa år blir 1,2 procent, mot tidigare 1,8. Dessutom flaggar banken för ytterligare två räntehöjningar i år.
- Det här är ett mer hökaktigt scenario än vi väntade oss, kommenterar Elisabet Kopelman, analytiker på SE-banken.
- Att Riksbanken höjde räntan var inte överraskande. Däremot är de väldigt hökaktiga i den bild de målar upp och det överraskar oss, säger Annika Winsth, makroanalytiker på Nordea, till TT.
- Riksbanken skriver ned tillväxten ordentligt för nästa år, men flaggar ändå för räntehöjningar. Den bryr sig inte om att man trycker ned konjunkturen. Den tittar bara på inflationen, säger Winsth.
Även från företagarhåll och fackliga organisationer finns en skepsis mot Riksbankens analyser och beslut.
Inflationsbrasan ska kväsas och en av de ruskor man använder i den kampen heter ekonomisk tillväxt.
Men till en del handlar det också om att Riksbanken med sina dystra prognoser vill inpränta lägets allvar. Chefen Stefan Ingves är som en fotbollsdomare som fingrar på bröstfickan efter varningskortet, för att visa att han sett vad som hänt och tar i med hårdhandskarna nästa gång.