Regeringens ekonomiska vårproposition har alltid karaktären av inriktningsdokument.
Den fungerar främst som en plattform för arbetet med den stora budgetpropositionen som presenteras under hösten.
Men vårbudgeten innebär även en möjlighet att göra vissa justeringar där det behövs.
I år är dock utrymmet även för mindre förändringar begränsat.
När riksdagen klubbade igenom M/KD-budgeten i december försvann i princip allt reformutrymme för innevarande år.
Högerpartierna drev igenom skattesänkningar på hela 20 miljarder kr, vilket gör att de stora välfärdssatsningarna får vänta till statsbudgeten för 2020.
Det är också skälet till att vårändringsbudgeten är ovanligt mager i år.
Den är dock inte helt tom på innehåll. Tillsammans har S, MP, C och L bland annat kommit överens om följande:
- Två miljarder kr till klimat- och miljöpolitiken.
- 475 miljoner kr för fler lärarassistenter i skolan.
- Landsbygdssatsningar på en miljard kr.
- 340 miljoner kr mer för arbetsmarknadspolitiska insatser.
- 40 miljoner kr extra till landets tjej- och kvinnojourer.
Det är inga jättereformer. Men det säger ändå en del om de politiska prioriteringarna.
Satsningar på jobb, klimat, skola, landsbygd och jämställdhet står i förgrunden för de fyra samarbetspartierna.
Noterbart är också att utgångsläget är gott inför arbetet med statsbudgeten för 2020.
Finansdepartementets siffror visar att svensk ekonomi är stark. Landet har en historiskt hög sysselsättningsgrad och goda offentliga finanser. Arbetsmarknaden går bra.
Statsskulden är på sin lägsta nivå sedan 1977!
Det innebär inte att det saknas orosmoln. Det finns saker och ting som kan ställa till det – både internationellt och nationellt.
Finansdepartementet pekar bland annat på Storbritanniens utträde ur EU, Donald Trumps skakiga handelspolitik och osäkerheten på den svenska bostadsmarknaden.
I grund och botten står dock Sverige väl rustat för att möta en nedgång i ekonomin.
För detta förtjänar finansminister Magdalena Andersson ett ordentligt erkännande.
Hon verkar i samma goda rikshushållaranda som klassiska S-finansministrar som Gunnar Sträng och Göran Persson.
2014 fick hon och regeringen ärva på ett underskott 60 miljarder kr efter alliansregeringen och finansministern Anders Borg (M). Nu kan Andersson redovisa överskott.
Från en del folk på vänsterkanten anklagas den socialdemokratiska finansministern för att vara för snål. Men en svag offentlig ekonomi är ingen hjälp för sjuka, arbetslösa och andra utsatta grupper.
Med rätta påpekar Magdalena Andersson att grunden för att kunna bedriva en progressiv välfärds- och fördelningspolitik är ordning och reda i statsfinanserna.
Det är en stram linje. Men den är ansvarsfull och betyder att det kommer att finnas ett reformutrymme för kommande år, liksom en beredskap för nästa konjunktursvacka.
Det är inte undra på att många av Magdalena Anderssons finansministerkollegor i andra europeiska länder ser med avund på sin svenska kollega. Hon hör till dem som är bäst i EU-klassen.