I förra veckan hamnade jag i en debatt i Sameradion med Marita Stinnerbom, ledamot i sametingets styrelse.
Diskussionen kretsade Girjasdomen och de frågeställningar som jag hade i mina två ledare i ämnet (NSD 28 och 29 januari). När jag lyssnade på Marita Stinnerborn kunde jag emellertid konstatera att hon har i princip samma funderingar.
"I förlängningen, eftersom man hänvisar till urminnes hävd och ILO, så kan det påverka andra intressen", sa Stinnerborn och efterlyste "ett helhetsgrepp" från regeringen för att hantera samepolitiken.
Om detta är vi helt överens. Jag tycker det vore en utmärkt idé att tillsätta en parlamentarisk kommitté (med samtliga riksdagspartier) för att gå igenom inte bara Girjasdomen utan hela samepolitiken i Sverige.
Gamla lagar och regler kan behöva anpassas till en ny tid och dagens verklighet.
Som S-debattören Gunnar Lassinantti påpekade i en krönika på NSD:s ledarsida redan 20 maj 2015 finns ett och annat att begrunda för lagstiftarna, liksom ett behov av att precisera rättsläget.
Därför är det nödvändigt att den här frågan – hur känslig den än kan uppfattas – ventileras, analyseras och diskuteras. Men det ska givetvis ske utan hat och hot. Sådant hör inte hemma i ett anständigt politiskt samtal.
Torsdag 6 februari firas samernas nationaldag. Då får även Jokkmokks marknad besök av landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).
Det vore ett utmärkt tillfälle för henne att berätta om hur regeringen vill gå vidare med samepolitiken efter Girjasdomen.
Ingen begär att hon, hennes parti eller regeringen ska ha svar på alla frågor nu. Däremot borde hon kunna ge besked om att det behövs en bred parlamentarisk översyn.
Samepolitiken finns inte nämnd bland de 73 punkterna i Januariavtalet mellan S, C, L och MP. Men det är en fråga som kräver uppmärksamhet från samarbetspartierna, liksom övriga partier i riksdagen.
Det vore av värde om en bred riksdagsmajoritet kunde samlas bakom en modern samepolitik och visa att det finns konstruktiva och pragmatiska vägar framåt.
Som jag påpekat många gånger på NSD:s ledarsida är Norrbotten ett gigantiskt län – en fjärdedel av Sveriges yta. Överbefolkning är inte heller det stora problemet i regionen.
Tvärtom finns alla förutsättningar att rymma såväl renskötsel som gruvor, skogsbruk, rymdverksamhet, vindkraftverk, turistanläggningar, jakt, fiske och annan verksamhet.
Eventuella intressekonflikter behöver inte vara ohanterliga. Tvärtom kan olika verksamheter utvecklas sida vid sida och dra nytta av varandra.