Den rödgröna statsbudgeten är hoppingivande.
Den visar att det finns alternativ till den skattesänknings- och privatiseringspolitik som präglat Sverige under de senaste åtta åren.
Den nya regeringen prioriterar satsningar på jobben, välfärden och fördelningspolitiken före nya skattesänkningar. Om de rödgröna får råda blir det:
- Mer pengar till cancervården, äldreomsorgen och skolan.
- Förbättrat underhållsstöd för ensamstående föräldrar. Ett lyft för A-kassan och sjukförsäkringen.
- Sänkta sjuklönekostnaderna för småföretagen. Större järnvägs-, bostads- och klimatinvesteringar.
- En storsatsning på arbetsmarknadsutbildning, extratjänster och trainee-platser för landets hundratusentals arbetslösa.
Det känns som rejäla steg på vägen för att både stärka den sociala tryggheten och pressa tillbaka arbetslösheten.
”Äntligen en ny färdriktning för Sverige”, utropar också IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe.
En annan som är glad är Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, som välkomnar de stora satsningarna på att stärka skolan och läraryrket.
Det finns egentligen bara ett stort krux i sammanhanget: Det parlamentariska läget.
S, V och MP har tillsammans endast 159 riksdagsmandat. De borgerliga partierna (inklusive SD) har 190 riksdagsmandat.
Mattias Karlsson (SD), som vikarierar som partiledare under Jimmie Åkessons sjukskrivning, har redan hotat med att fälla regeringens budget och tvinga fram ett nyval.
I den avgörande budgetomröstningen i riksdagen kan SD välja att rösta på borgarnas budgetmotion, vilket i så fall blir liktydigt med att Stefan Löfvens regering faller efter bara några månader vid makten.
SD borde dock tveka inför ett sådant drastiskt steg.
Visserligen känner SD opinionsmässig vind i seglen just nu. Men det är inte säkert att medvinden fortsätter om SD fäller hela statsbudgeten (inklusive äldreomsorgssatsningen), orsakar parlamentariskt kaos och driver fram ett kostsamt extraval.
Men även om den rödgröna budgeten skulle överleva den avgörande budgetomröstningen i riksdagen är inte problemen över för regeringen.
Under utskottsbehandlingen kan SD rösta på enskilda borgerliga förslag och sätta käppar i hjulen för detaljer i budgeten – till exempel förslagen om trainee-platser och att slopa den bortre parentesen i sjukförsäkringen – där SD befinner sig på ungefär samma linje som övriga borgerliga partier.
Därför väntar en dramatisk tid i riksdagen och riksdagsutskotten under de kommande månaderna.
Budgetmanglingen i riksdagen kommer att bli en tydlig illustration av att Sverige har en minoritetsregering.
Det blir ingen lätt resa för regeringen Löfven.