I mitten på december 2015 kom beskedet att OKQ8 stänger sin mack i Hakkas, ett hårt slag mot servicen i den lilla byn.
Men fem månader senare kunde NSD berätta att byborna – med hjälp av pengar från länsstyrelsen – ordnat en ny mack.
”Det är viktigt för oss i byarna att få ha kvar våra samhällsfunktioner”, sa Linda Wennström, en av medlemmarna i byns mackgrupp, i NSD.
Under torsdagen kunde landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) inviga den nya macken i Hakkas.
Bucht betonar att stödet till en fungerande service är en viktig del i regeringens landsbygdspolitik.
”Går det inte att handla mat eller tanka bilen inom rimliga avstånd är det svårt för en bygd att vara attraktiv”, säger han.
Det är också skälet till att den rödgröna regeringen anslår mer pengar för att öka tillgängligheten till butiker och mackar i landsbygden.
Det handlar om en satsning på totalt 752 miljoner kronor fram till 2020 för att stödja lanthandlare och mackar där servicen är som glesast.
Initiativet är ett exempel på det som nu sker i regionalpolitiken.
Ett annat exempel är den stora satsningen – 3,25 miljarder kr – på bredbandsutbyggnad på landsbygden.
Därför är det slappt att tala om att det inte spelar någon roll för gles- och landsbygden vem som styr.
Den rödgröna regeringen har visat ett helt annat engagemang för de regionala utvecklingsfrågorna än Fredrik Reinfeldts 08-fixerade ministär.
Regeringschefen Stefan Löfven har månat om att regeringens sammansättning ska spegla hela landet.
Ett gäng smarta lantisar har tagit plats i regeringskansliet.
Sven-Erik Bucht, Peter Eriksson, Peter Hultqvist och Löfven själv har god förankring i skogslänen. Morgan Johansson, Ann Linde, Karolina Skog och Gustav Fridolin kommer från Skåne. Anna Johansson och Annika Strandhäll har starka rötter i Göteborg.
Den allmänna inriktningen i den rödgröna politiken är dessutom till fördel för landets småkommuner.
Satsningen på kommuner och landsting – en permanent höjning av statsbidragen med 10 miljarder kr 1 januari 2017 – är bättre än ett nytt jobbskatteavdrag á la Moderaterna.
Till detta ska läggas den omfördelning som sker via den kommunala skatteutjämningen. Enbart för Norrbotten handlar det om 1,8 miljarder kr per år.
Det betyder inte att det saknas problem och utmaningar för Löfven & Co.
Det kommer att ta tid att applicera den nya policyn – att förstärka den offentliga närvaron i hela landet.
Generaldirektörer och statliga bolagschefer har länge levt sina egna liv. Under en följd av år har vi sett hur de koncentrerat allt fler statliga arbetstillfällen till Stockholm.
År 2014 var antalet statliga anställningar i Stockholm 2014 totalt 71 575 stycken. Det är en ökning med totalt 8135 stycken jämfört med 2008!
Stefan Löfven har markerat att det är en annan inriktning som gäller nu.
Han och civilminister ArdalanShekarabi har klart uttalat att fler statliga verksamheter ska omlokaliseras till andra delar av landet.
Genom att flytta den nya E-hälsomyndigheten från Stockholm till Kalmar har regeringen även tydliggjort att den menar allvar.
Det är emellertid inte alla som uppfattat de nya politiska signalerna. Statliga Vattenfalls planer på att flytta sin fakturahantering från Jokkmokk går stick i stäv med regeringens regionalpolitiska mål.
Men kanske är ett om- och nytänkande på gång även i den statliga energijätten. Tisdagens besked om att Ingrid Bonde lämnar posten som finansdirektör i Vattenfall kan vara ett tecken.
Positivt är också att Robert Bernhardsson, kommunalråd i Jokkmokk, under de senaste dagarna känt att dialogen med Vattenfall blivit ”mer konstruktiv”.
Det återstår att se vad det innebär i praktiken. Men det känns i alla fall hoppingivande.
Klart är dock att det återstår mycket hårt arbete för att vrida den regionalpolitiska skutan i rätt riktning.
Till exempel finns fackliga intressen som kommer att reagera när medlemmarnas jobb flyttas från Stockholm.
Men det finns regionalpolitiska, effektivitetsmässiga och ekonomiska skäl för att bedriva en mer aktiv omlokaliseringspolitik.
Lokal- och personalkostnaderna är betydligt lägre i Östersund och Luleå än i Stockholm city.
Sverige har allt att vinna på en mer balanserad regional utveckling.
På ledarplats skriver Norrbottens-Kuriren (M) att Norrbotten borde satsa på ”hemmagjord tillväxt” istället för att ”gapa efter statliga jobb och Norrbottenspaket."
Det är i och för sig riktigt att grunden för en stark lokal utveckling är lokala eldsjälar, entreprenörer och driftiga kommunpolitiker.
Men det går inte att tänka bort statens roll. Statliga beslut om vägar, järnvägar, högre utbildning, forskning, lokalisering av servicefunktioner m m har betydelse för den regionala utvecklingen.
Det spelar roll hur regering och riksdag behandlar Norrbotniabanan, E10, Luleå Hamn, kulturpengar. statsbidragen till kommuner, landsting och annat.
Därför är det inte heller orimligt att länets politiker ställer krav på att staten fattar beslut som hjälper, inte stjälper, den lokala utvecklingen.