IF Metall organiserar cirka 325 000 medlemmar på 11 600 arbetsplatser runt om i Sverige. Det är vanliga knegare från Ystad i söder till Kiruna i norr.
En del jobbar åt stora företag som SSAB, LKAB och Volvo. Andra jobbar på mindre verkstäder.
I höst har en av IF Metalls medlemmar, Stefan Löfven, möjlighet att bli statsminister i Sverige.
Väljarna kan skriva historia. För första gången kan Sverige få en regeringschef som kommer från Örnsköldsvik och har jobbat som svetsare.
Mot den bakgrunden blir det extra intressant att följa IF Metalls förbundskongress, som inleds under fredagen och avslutas på måndag.
300 medlemsvalda ombud och förbundsstyrelsen ska lägga fast kursen för framtiden.
De hoppas givetvis att deras krav och idéer ska få större politiskt genomslag med Stefan Löfven som statsminister.
Ett exempel är arbetsmiljöpolitiken. Arbetsmiljön på de flesta svenska arbetsplatser har gjort framsteg. Men det betyder inte att allt är bra.
IF Metall har låtit SCB göra en undersökning om arbetsmiljön bland sina medlemmar. Den ger svart på vitt.
4 65 procent av medlemmarna (70 procent av kvinnorna) uppger att de fått någon form av besvär av sitt arbete. De vanligaste bekymren är belastningssjukdomar, hörselskador och kläm- eller skärskador.
4 31 procent av medlemmarna (44 procent av kvinnorna) uppger att de har belastningssjukdomar.
4 Hela 46 procent av de tillfrågade inom tvättindustrin uppger att de har drabbats av belastningssjukdomar.
En färsk rapport från LO-distriktet visar även att 937 arbetsolyckor med minst en dags frånvaro anmäldes i Norrbotten under 2013.
Siffrorna säger en hel del om dagens arbetsliv. Fortfarande är det alltför många som sliter ut sig i förtid eller skadar sig på jobbet.
Kvinnor i tvättindustrin är en utsatt grupp. De har ofta påfrestande arbetsställningar, tunga lyft, repetitiva rörelser och ensidiga vridmoment som sätter sina spår.
Det är arbetsgivarnas ansvar att åtgärda bristfälliga arbetsmiljöer. Men IF Metall och andra fackförbundet efterlyser också bättre stöd från regering och riksdag.
Arbetsmiljöverket behöver resurser för att kunna göra återkommande inspektioner. Skyddsombuden, liksom arbetsgivarna, behöver mer och bättre utbildning.
Sanktionerna mot dåliga arbetsmiljöer behöver skärpas. Rättsväsendet behöver mer resurser för utredningar av misstänkta arbetsmiljöbrott.
I slutet av mars tog riksdagen beslut om en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet.
Bra. Men det räcker inte med snygga portalparagrafer. Det krävs skarpa åtgärder och tuffare lagar för att driva på arbetsmiljöarbetet.
I det avseendet har Stefan Löfven även ett starkare personligt engagemang än dagens regeringschef.
Löfven var en stark pådrivare för arbetsmiljöfrågorna redan under tiden som ordförande i IF Metall.
Socialdemokraternas senaste höstbudget bådade för övrigt gott. Partiet föreslår 100 miljoner kronor mer för att stärka Arbetsmiljöverket, vilket är ett steg i rätt riktning.
En regering med fackligt engagerade Stefan Löfven kommer med all säkerhet att ta arbetslivspolitiken på större allvar.