När Kiruna byggdes i början av 1900-talet var staden ett unikt samhällsbyggnadsprojekt. En helt ny stad grundlades på ett fjäll i norra Sverige, långt från de stora allfarvägarna.
LKAB:s förste disponent, legendariske Hjalmar Lundbohm, hade dessutom ställt in siktet högt. Han ville inte bygga en simpel kåkstad för gruvarbetarna och deras familjer.
Lundbohm ville göra den nya staden till ett mönstersamhälle. Kiruna skulle bli världens bästa stad.
Dåtidens bästa arkitekter och stadsplanerare engagerades för att rita bostäder, skolor och andra offentliga byggnader. Stadsplaneringen skulle även anpassas efter det kärva klimatet på kalfjället.
Resultaten syns tydliga i dagens Kiruna. Staden rymmer massor av fin arkitektur och intressant byggnadshistoria.
Nu – ett sekel senare – står Kiruna inför ett ny stor omdaning.
Sprickbildningen från gruvbrytningen gör det nödvändigt att riva eller flytta stora delar av nuvarande bebyggelse.
Om bara några år påverkas stadshuset. Sedan berörs stadens centrum med bostäder, handel, hotell och annan service.
Det innebär olägenheter för människor och affärsidkare som får dra upp gamla bopålar. Staten och gruvbolaget, som tjänat stora pengar på Malmfälten, måste göra vad de kan för att underlätta processen för alla berörda och kommunen. Det är ”pay-back-time” för statsmakterna!
Men det är viktigt att inte bara tala om problemen. Stadsomvandlingen innebär också fantastiska möjligheter för Kiruna.
Kommunalrådet Kristina Zakrisson (S) och andra av dagens samhällsbyggare i gruvsamhället har chansen att ge nytt liv åt Hjalmar Lundbohms gamla vision om ”en mönsterstad”.
De har en unik möjlighet att ge svängrum åt dagens mest spännande arkitekter, konstnärer, samhällsplanerare och byggherrar när det nya Kiruna ska formas.
När jag besöker Zakrisson i stadshuset visar hon skisser över Kirunas nya centrum. Det är häftiga visioner som nu är på väg att förverkligas.
Ett nytt stadshus ska stå klart redan sista kvartalet 2016. Flera investerare har uttryckt intresse för att bygga ett nytt stadshotell i stadens nya centrum.
Vid det planerade nya fina torget ska LKAB bygga ett kvarter med både bostäder och butiker.
På sikt kommer det även att finnas plats för bibliotek, resecentrum, restauranger och annan verksamhet.
Jag hoppas att Kristina Zakrisson får fortsätta att driva samhällsförändringen även efter 2014. Kirunapolitiken har haft nog med svajighet och splittring.
I dag har kommunen svenskt rekord i antal partier i kommunfullmäktige (11 stycken!). I debatten är tonen inte sällan elak och hård.
Kiruna skulle tjäna på mindre bråk och ett schysstare politiskt samtalsklimat.
Stadsomvandlingen kommer att ge Kiruna stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Då skadar det inte med mer samling, stadga och stabilitet i politiken.
I en kommun som vill locka till sig fler investerare och behöver starkare nationell uppbackning har man inte råd att gräla inbördes.