Under helgen kongressar Hotell- och restaurangfacket, HRF, i Stockholm.
100 ombud ska - tillsammans med förbundsstyrelse och ombudsmän - fatta beslut om förbundets färdriktning de kommande tre åren. Det blir val och motionsbehandling.
Men en facklig kongress är också en manifestation för fackliga grundvärderingar, vilket kan behövas i en tid som präglas av snacket om att "var och en är sin egen lyckas smed".
I bland behöver de enskilda individerna organisera sig kollektivt och fackligt för att nå resultat.
Ensam är inte alltid stark.
I senaste numret av tidningen Hotellrevyn skriver chefredaktören AnnaBritt Benjour att facket gör skillnad.
Hon berättar om Jiang Zhaolin som lurades till Sverige och fick arbeta så hårt att han kollapsade. Tack vare HRF har han fått en stor summa i kompensation för uteblivna ersättningar och skadestånd.
Ett annat exempel är Pei-Li Zhang också blev hitlockad med löften om drömjobb.
"När hon protesterade mot de villkor som mötte henne blev hon av med både arbete och bostad. HRF hjälpte även henne till ekonomisk ersättning", skriver Benjour.
Vissa gillar att måla ut fackliga företrädare som pampar som lever gott på medlemmarnas bekostnad. Och den som vill kan hitta dåliga exempel.
Men det finns fler goda exempel. Varje dag får fackets medlemmar hjälp och stöd från sina förbund med löner, scheman, arbetsmiljöfrågor och andra arbetsvillkor.
"En snabb titt i lönestatistiken visar också att medlemmar i HRF har en betydligt bättre löneutveckling än icke-medlemmar. HRF-medlemmarnas snittlön låg förra året en tusenlapp över snittlönen för dem som stod utanför facket", framhåller Benjour i Hotellrevyn.
Facket är inte passé. De gamla fackliga sanningarna gäller även i Sverige 2011.
Tillsammans blir vi starkare. Organisation ger styrka.