När pandemin drabbade Sverige och arbetsmarknaden med full kraft under 2020 och 2021 var det fler som sökte sig till de gamla trygga utposterna. Många var oroliga för hur det skulle gå och blev medlemmar i facket.
För första gången sedan mitten av 1990-talet ökade den fackliga organisationsgraden. Till exempel noterade LO-förbund som Kommunal och Handels en tydlig uppgång.
Men nu – efter pandemin – tappar fackföreningsrörelsen återigen mark. I en rapport konstaterar tankesmedjan Arena Idé att organisationsgraden sjunker tillbaka till samma nivåer som före covid-19.
- Under 2022 minskade den fackliga organisationsgraden till 69 procent. Nedgången var störst bland arbetare i LO-yrken (62 till 59 procent) och något mindre bland tjänstemän i TCO- och Saco-yrken (74 till 73 procent).
- Klyftan mellan arbetarnas och tjänstemännens organisationsgrad är större än någonsin tidigare: 14 procentenheter. Så sent som 2006 fanns ingen skillnad: då var den fackliga anslutningen 77 procent bland såväl arbetare som tjänstemän.
- Facket fortsätter att ha särskilt stora svårigheter att organisera utrikesfödda arbetare. Organisationsgraden bland utrikesfödda arbetare är nu nere på 51 procent.
Det är viss tröst för fackliga tigerhjärtan att organisationsgraden i Sverige fortfarande ligger högst i världen. Men den kraftiga och trendmässiga nedgången sedan 1990-talet är djupt oroande och skärper nu kraven på alla fackliga ombudsmän och förtroendevalda.
De måste ut från fackexpeditionerna och ägna mer tid åt utåtriktad verksamhet – icke minst bland ungdomar och människor med invandrarbakgrund. Det handlar om att övertyga fler om meningen med föreningen. Att tala om att krävs organisering för att få igenom reallöneökningar, arbetsmiljöförbättringar och fler semesterdagar.
Det gäller också att hitta organisationsformer som gör det enklare för människor att ta klivet in i facket. Facket kan inte bara vara till dem som har ett fast jobb.
En växande skara – icke minst ungdomar – slängs mellan kortare påhugg och har svårt att hitta ett fackförbund som passar dem. Hela 700 000 svenskar bedöms ha osäkra anställningar, enligt LO.
Den fackliga tillhörigheten blir inte självklar för den som ena dagen är lärarvikarie, för att nästa dag rycka in i hemtjänsten och ibland extraknäcker på en restaurang. Ska hen vara med i ett LO- eller TCO-förbund? I Lärarfacket, Kommunal, HRF eller något annat?
Därför behöver LO-, TCO- och Saco-förbunden öppna för en typ av ungdomsmedlemskap eller liknande lösningar.
Idag får massor av unga lära sig att facket inte är något för dem. Det håller inte.