Idag tänker jag på två tillfällen i mitt liv som varit viktiga – som gjort mig starkare.
Det första var när mitt parti beslutade att inte bara var ett socialistiskt och demokratiskt parti utan också ett feministiskt.
Jag fick utlopp för hela min politiska idé om jämlikhet och jämställdhet. Och beslutet gav effekt på politiken.
Det andra var när #meeto satte i gång den fjärde feministiska vågen. Plötsligt började vi prata om allt det vi upplevt, inte alltid brottsligt med olämpligt och obehagligt.
Det var som att öppna för korsdrag och värda ut alla de upplevelse som varenda kvinna gått och burit på ensam. Otroligt befriande.
Men varken ett beslut på en S-kongress eller en feministisk våg är nog. Vi har lång väg kvar till jämställdhet.
Det krävs fler modiga kvinnor som tar kampen, både i debatten för jämställdhet och i att våga anmäla när brott begås.
Och modiga män.
Alla ni män (den överväldigande majoriteten) som vill att vi alla ska ha samma rättigheter, skyldigheter och trygghet måste också kliva fram. Vi behöver er.