Jag tryckte på ringklockan från sjukhussängen, hörde inget. Tryckte igen. Nu kunde jag knappt vänta längre.
Precis innan olyckan var framme kom undersköterskan med kissflaskan. Det hade både blivit pinsamt och jobbigt annars. Särskilt med gipset högt upp på benet.
Vissa kanske tycker lite kiss på benet mest är skönt, kanske sitter de till och med på Finansdepartementet. Men kallt kiss blir på sikt även jobbigt för dem.
Förra veckan rapporterades hur Norrbottens kostnad för vårdgarantin nästan fördubblats på två år. I skytteltrafik har norrbottningar åkt söderut för att få sina operationer då den egna regionen inte lyckats inom 90 dagar.
Moderaterna är arga, men borde snarare vara självkritiska.
Inte bara för att de i regeringsställning lägger åtta gånger mer på att sänka skatten än på vården.
Utan också för hur man i tidigare styre i Norrbotten försökt genomföra besparingar på 700 miljoner kronor.
Effektiviseringar och besparingar låter ju ansvarsfullt. Särskilt eftersom regionen har budgetunderskott.
Problemet inom just hälso- och sjukvården är dock att det ofta slår tillbaka längre fram.
Det kanske låter rätt. Men här är sju sätt regeringens nedskärningar gör vården ännu dyrare:
- Första är just vårdgarantin. Underfinansiering förlänger köer. Fler får då rätt till vård i andra län. Det ökar regionens resekostnader. Idag är Norrbotten näst värst på att hålla 90-dagarsgarantin.
- Färre medarbetare innebär mer jobb per sjuksköterska. Mer stress ökar risk för sjukskrivningar och utbrändhet. Det är dyrt för en arbetsgivare.
- Vid nedskärning ryker ofta administratörerna först, men uppgifterna blir kvar och hamnar på sjukvårdspersonalen. Ännu mer stress.
- Personalbrist lockar ofta fram bemanningsföretag och stafettläkare. Är man smart parerar man kostnaden genom att göra som S-styret, med egen fast personal på flexibel ort.
- Inget utrymme att investera i mer kostnadseffektiv vård. Dagens livsstilssjukdomar möts inte bäst av gårdagens vård (utformad för trauman och infektioner). Fler vårdcentraler än specialistmottagningar behövs, men vem har råd att bygga dem?
- Nyanställningar stoppas (vilket skedde just i Norrbotten). Att hitta personal blir sen än svårare. Och dyrare. Norrbotten har bland landets lägsta läkartäthet.
- Privatiseringar kan plötsligt locka - kan det vara mer effektivt? Erfarenheter från andra regioner visar dock på motsatsen. Ofta drivs kostnaderna upp dubbelt så fort som i det offentliga.
En underfinansierad sjukvård betyder inte bara längre köer. Efter årsskiftet blev det också dyrare med mediciner på apoteket.
Kanske är det bara början. Vi blir allt äldre och nya mediciner är ofta dyra.
Det som också ofta underskattas är kostnaden att hitta personal.
Redan på 60-talet varnade ekonomen William Baumol för hur svår sjukvården är att effektivisera. Han spådde att det skulle bli dyrt i att hitta kompetens i konkurrens med industrier som hela tiden blir mer effektiva.
Som när utbildade sjuksköterskor kör truck i gruvan för att det ger bättre betalt.
Det finns alltså bara en väg framåt om vi vill ha både plus i kalkylen och torra byxor. Snåla inte med undersköterskor.