Den senaste tiden har jag spanat in SVT-serien "Det svenska popundret" (för den som missat finns avsnitten fortfarande kvar pÄ SVT Play). Det Àr historien om hur ett litet land i norra Europa blev vÀrldsmÀstare i populÀrmusik.
Vi pĂ„minns om allt som skett frĂ„n ABBA till Avicii â om duktiga artister, lĂ„tskrivare, producenter och andra som satt Sverige pĂ„ musikkartan.
Det handlar om driftiga entreprenörer och eldsjÀlar. Men det Àr ocksÄ berÀttelsen om de samhÀllsstrukturer som gjort det möjligt för talangerna att vÀxa och utvecklas. Det Àr en modern folkhemssaga.
⹠Den kommunala musikskolan och lÄga avgifter har skapat förutsÀttningar Àven för de som inte har rika förÀldrar att fÄ en kvalificerad musikundervisning.
⹠Högklassig skolundervisning i engelska har gett svenska ungdomar en bra grund för att kunna kommunicera i en internationell miljö som musikbranschen.
⹠Hem-PC-reformen 1998 gjorde att datorer snabbt blev var mans egendom och att mÄnga unga svenskar lÀrde sig att anvÀnda den nya tekniken Àven pÄ musikens omrÄde.
⹠Bildningsförbunden, folkparkerna, Folkets Hus och andra breda folkrörelser har skapat scener och möjligheter för unga musiker.
Tag bara Nina Persson och the Cardigans. En gÄng i tiden var bandet ett gÀng fattiga och okÀnda musiker i en studiecirkel i Jönköping. Cirkelbidragen gjorde emellertid att de kunde överleva som band. SÄ smÄningom blev de framgÄngsrika pÄ de internationella scenerna och en del av den vÀxande svenska musikexporten.
Enligt branschorganisationen Musiksverige uppgÄr den svenska musikexporten nu Ärligen till cirka 2,1 miljarder kronor.
Det sÀger en del om vÀrdet av generell vÀlfÀrd och trygghetssystem som ger alla chansen att förverkliga sina drömmar, idéer och livsprojekt. Det ger fler individer chansen att lyckas. Fler fÄr möjlighet förÀdla sina talanger, kunskaper och fÀrdigheter, vilket blir till nytta Àven för samhÀllsekonomin. JÀmlikhet och tillvÀxt gÄr hand i hand, kort sagt.
Om detta samband mellan den sociala infrastrukturen och ekonomisk utveckling finns skÀl att tala mer om i samhÀllsdebatten.
Det Àr inte genom att rusta ned den offentliga sektorn eller socialförsÀkringarna som vi bygger Sverige starkt.
"BegĂ„vad men fattig â ge honom lika chans", löd rubriken pĂ„ en klassisk SSU-affisch 1948. Den parollen Ă€r ett bra riktmĂ€rke Ă€ven för samhĂ€llsbygget 2019.
Om Sverige ska vara ett internationellt konkurrenskraftigt land Ă€ven i framtiden gĂ€ller det att ge alla chansen att lyckas â oavsett hur feta sparkonton de eller deras förĂ€ldrar rĂ„kar ha. Musikbranschen Ă€r ett gott exempel pĂ„ hur det kan gĂ„ till.