Från Köhler till Kalle P

Ibland får man intryck av moderniseringen av Luleå började när Karl Petersen blev kommunalråd efter valet 2002.
Men för mig börjar berättelsen om det moderna Luleå med Sven Köhler.

Ledare2013-03-08 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Ibland får man intryck av moderniseringen av Luleå började när Karl Petersen blev kommunalråd efter valet 2002.

Men för mig börjar berättelsen om det moderna Luleå med Sven Köhler.

När nyårsklockan ringde ut 1985 lämnade Köhler posten som kommunstyrelsens ordförande i Luleå.

Han kunde blicka tillbaka på en tuff men framgångsrik tid i stadshuset.

Stålverk 80-kraschen 1976 var en käftsmäll som kunde ha sänkt vilken kommunpolitiker som helst.

Luleå kommun hade investerat totalt 328 miljoner kronor för att möjliggöra stålverksbygget. Men av detta blev intet.

Luleå, Norrbotten och Sven Köhler reste sig dock. Inriktningen blev att utveckla nya verksamheter och bredda näringslivet.

Mer än någon annan förkroppsligar Sven Köhler 1970- och 1980-talens förnyelse av Luleå. Han fick vara med om hur staden gick från järnbruk till hjärnbruk.

När Tekniska högskolan invigdes 1 september 1971 var det få som kunde ana vilken betydelse som satsningen skulle få.

I dag är Luleå tekniska universitet en av länets viktigaste basnäringar. 1 600 anställda och
20 000 studenter är siffror som säger en del.

Sven Köhler odlade ständigt kontakter i myndigheter, departement och näringsliv.

I samarbete med gamle kommunikationsministern Curt Boström såg han till att Kallax fick en ny flygterminal 1984.

Dåvarande finansministern Kjell-Olof Feldt var inte glad åt satsningen som kostade statskassan 110 miljoner kronor, men den innebar ett lyft för flyget i norr.

Köhler hade även ett starkt kulturintresse. Det fanns faktiskt en lokal kulturpolitik före Karl Petersen och kulturhusbygget.

Till exempel var Köhler med och tog de första spadtagen till teaterhuset i Norra hamn i mitten av 1980-talet.

En länga med gamla fallfärdiga hamnmagasin förvandlades inom loppet av några år till en modern och ändamålsenlig kulturbyggnad.

Folke Bladfors fortsatte i samma anda som Köhler under sina två år som kommunstyrelsens ordförande 1986-1987.

Därefter följde tolv framgångsrika år med Kjell Mickelsson i ledningen av kommunstyrelsen. Från 1988 till 1999 växte kommunens befolkning från 67 443 invånare till 71 251 invånare.

Även under Ulla Ölvebros fyra år flyttade Luleå fram positionerna. 2002 passerade befolkningstalet för första gången
72 000 invånare.

Karl Petersen tog sikte på nya djärva mål när han tillträdde efter valet 2002 - och utan tvekan har hans ledarskap satt spår
i verkligheten.

Kulturens hus har äntligen blivit verklighet. Det byggs nya bostäder och arenor. Facebook har etablerat sig i Luleå.

Banverkets nya regionala kontor lokaliserades till Luleå. Den fjärde Migrationsdomstolen placerades i Luleå.

Sven Köhlers ande har fortsatt att sväva över politiken. Näringslivet har breddats. Kultur- och fritidsliv har utvecklats. Skolor och omsorg har moderniserats.

Det har varit ett socialdemokratiskt ledarskap som varit tillväxtinriktat men också sett till att fördela kommunens ekonomi så rättvist som möjligt.

Denna mix bör också vara socialdemokratins utgångspunkt inför framtiden, oavsett vilka som de lokala partiaktivisterna bestämmer sig för att lansera som kommunalrådskandidater vid sitt representantskapsmöte 20 maj i år.

Framgångsrika kommunalråd gör klokt i att använda sina dagar för både tillväxt- och fördelningspolitik.

Förmiddagarna bör vikas för näringspolitik, företagsetableringar och sådant som kan skapa mer pengar i kommunkassan.

Eftermiddagarna bör användas för att fördela den kommunala kakan till skolor, äldreboenden, bibliotek och sporthallar.

Däremellan bör de göra som Karl Petersen - ta en promenad längs Storgatan, fika på kondis eller gå på en match i Coop arena för att träffa vanligt folk.

Ett lyckat politiskt ledarskap behöver också folklig förankring.