FrÄn mörket stiga vi mot ljuset
Den som har en bra utbildning har lÀttare att hÀvda sig pÄ arbetsmarknaden Àn den som inte har det.
Detta Àr en ledare. NSD:s ledarredaktion Àr socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvÀrderingar.
I dag Àr mÄlet sedan lÀnge passerat. Idag har vi en gymnasieskola som stÄr öppen för alla.
I slutet av 1990-talet överförde dĂ„varande utbildningsministern Tomas Ăstros (s) Erlanders gamla mĂ„l till högskolan. Minst 50 procent av varje Ă„rskull ska gĂ„ vidare till högskolan, sa Ăstros.
DĂ„ var det ett djĂ€rvt mĂ„l. PĂ„ 1980-talet gick bara var femte vidare till högre studier. Men Ăstros mĂ„lsĂ€ttning blev verklighet. 2005 gick ungefĂ€r hĂ€lften av dem som slutade gymnasiet vidare till högskolor och universitet.
1990-talets utbyggnad av landets högskoleutbildningar gav resultat. Fler arbetarbarn och barn till invandrade svenskar fick chans att skaffa sig en högskoleutbildning. Den sociala, etniska och regional snedrekryteringen minskade.
Fler individer fick chansen att "stiga frÄn mörkret till ljuset", som det heter i den gamla arbetarsÄngen. Samtidigt fick Sverige och svenskt nÀringsliv mer vÀlutbildad arbetskraft, vilket var till nytta i den internationella konkurrensen.
Men nu vÀnder trenden tyvÀrr. Den nya regeringen har slagit in pÄ en annan vÀg i utbildningspolitiken.
Nu minskar andelen som gÄr vidare till högre studier.
Redan i sin första budget kapade regeringen bort 17 500 högskoleplatser, samtidigt som anslagen till den kommunala vuxenutbildningen minskade kraftigt.
Dessutom har Högskoleverkets chef Anders Flodström talat om att det finns för mÄnga högskolor och universitet i Sverige.
I en rapport frÄn 2007, som fick alltför lite uppmÀrksamhet i det offentliga samtalet, höjer emellertid TCO ett varningens finger för den nya politiken.
TCO ogillar snacket om att Sverige utbildar för mÄnga akademiker.
TCO:s utredning visar att det inte finns nÄgot samband mellan akademikerarbetslösheten och andelen akademiker bland EU-lÀnderna. TvÀrtom. De lÀnder som har lÀgst andel högskoleutbildade har ocksÄ de största problemen.
SjÀlvfallet finns inget som sÀger att den som har en högskoleexamen Àr garanterad ett jobb. Givetvis kan inte alla bli akademiker. Men det Àr utom tvivel att den som har en bra utbildning har lÀttare att hÀvda sig pÄ arbetsmarknaden Àn den som inte har det.
TCO-rapporten visar att arbetslösheten Àr högre bland de som har en annan utbildningsnivÄ Àn universitet och högskola. Arbetslösheten i EU lÄg pÄ 7,3 procent 2007, medan arbetslöshetssiffran för akademiker i EU var 4,1 procent samma Är.
Satsningen pÄ högre utbildning och kunskapslyft var inte heller till nackdel för Sverige.
Andelen akademiker i Sverige ökade frÄn 27,4 procent Är 1998 till 30,3 procent Är 2003. Under samma period ökade den ekonomiska tillvÀxten kraftigt. Sverige hamnade i EU-topp nÀr det gÀller ekonomisk utveckling.
TCO:s utredare tycker att regeringen borde vÀlja en helt annan vÀg. De vill se en ökning av antalet utbildningsplatser i stÀllet för dagens minskning.
"Antalet utbildningsplatser i Sverige borde utökas, sÀrskilt som ungdomskullarna som stÄr i begrepp att söka sig till högre utbildning vÀxer. Lika sjÀlvklart bör regering och riksdag öka resurserna till universitet och högskolor sÄ att kvaliteten och undervisningen kan förbÀttras. Ingen tjÀnar pÄ ett samhÀlle dÀr kunskap och bildning Àr förunnat en minoritet", skriver TCO i rapporten.
SÄ Àr det. Alla kan inte bli lÀrare eller lÀkare. Men högre utbildning ska inte bara förbehÄllas en liten elit eller vissa regioner.
KunskapssamhÀllet ska omfatta alla - inte bara de som kommer frÄn akademikerhem eller Àr födda med guldsked i munnen.