Några av oss minns tampongreklamen Frihet i en liten ask.
Om man började sitt blödande liv med allt annat än välformade bindor så var de då nya ob-Comfort verkligen en känsla av frihet. Men bara just det, en känsla av.
I verkligheten får alltför många sin frihet begränsad, främst av ekonomiska skäl.
Nej, pengar är inte frihet, precis som tamponger inte är.
Men att ha pengar ger frihet ett välja ett bättre liv.
I veckan kom nya siffror om överskuldsättning. Allt fler norrbottningar hamnar hos kronofogden. Vid årsskiftet var det hela 7 004 personer i länet.
Det vanligaste är skatteskulder, underhållsstöd, fordonsrelaterade skulder, studiemedel och skulder relaterade till konsumtion, bland annat lån och krediter.
Naturligtvis är var och en ansvarig för att inte dra på sig större utgifter än man klarar av, men om man ska kunna planera sin ekonomi så måste man ju veta vad man har.
Jag brukar skriva om hur orättvist det är mellan de som äger företag och de som gör det riktiga jobbet. Att en topp-vd tjänar lika mycket som hela 71 industriarbetare exempelvis.
Jag brukar också påpeka att regeringen och SD är tämligen värdelösa på att hantera den kostnadskris landet är mitt inne i.
Hela matpriskrisen hamnar rakt i knät på vanligt folk, medan de allra rikaste får sänkt skatt och extra ROT-bidrag.
Men det finns mer som slår mot människors möjlighet att försörja sig och få koll på sin ekonomi.
Svensk arbetsmarknad är på många ställen som vilda västern.
Den är helt nedlusad av visstidsanställningar, ofrivillig deltid, hyvling, låg grundbemanning och en hel massa annat som gör livet oförutsägbart och ofritt.
Låt mig ge ett exempel.
Om det enda du får är fast är 17 timmar fast i veckan i kassan på Ica så har du en lön som är alldeles för låg för att kunna leva på.
Du tar alla de extrapass som erbjuds. Och det är många för grundbemanningen är för låg.
Det gör att du kommer upp till heltid och har en okej butiksbiträdeslön på knappt 30 000 kronor före skatt.
Det är inte mycket, men det räcker för att betala hyra, mat och se till att barnen har kläder och lite roligt då och då.
Alla på jobbet vet att du ställer upp så du får nästan varje månad ut motsvarande en heltid.
Då får ena barnet vattkoppor. Och som alla vet så bryter det ut på nästa barn veckan efter. I tre veckor kan du bara jobba några ströpass då och då när mormor kan ta barnen.
I slutet av den månaden måste du tänja på krediter och skjuta upp att betala räkningar som inte är akuta.
Passen du hoppades få tillbaka när barnen är friska är uppbokade av andra. Nästa månad blir bättre.
Skuldberget växer.
Det är en skam att människor som arbetar och försöker få vardagen att gå ihop behandlas på det här sättet.
Regeringen och SD bär ansvaret. Inte bara för skenande matpriser och att de aktivt driver upp ojämlikheten. Också för en arbetsmarknad som skapar working poor i ett av världens rikaste länder.
Nej, du kan inte få frihet i en liten ask, även om du får lite lättare att röra dig under de där eländiga dagarna varje månad.
Däremot kan du i Sverige idag få ofrihet i ett litet och osäkert lönebesked
Svenska löntagare är värda bättre – mycket bättre.