Glöm inte A-kassan!

Under Almedalsveckan 2013 genomförde TCO:s Eva Nordmark, LO:s Karl-Petter Thorwaldsson och Sacos Göran Arrius ett glassmingel för höjt tak i A-kassan. Nu behövs emellertid nya initiativ för att stärka arbetslöshetsförsäkringen. En indexering av ersättningen borde vara aktuell.

Under Almedalsveckan 2013 genomförde TCO:s Eva Nordmark, LO:s Karl-Petter Thorwaldsson och Sacos Göran Arrius ett glassmingel för höjt tak i A-kassan. Nu behövs emellertid nya initiativ för att stärka arbetslöshetsförsäkringen. En indexering av ersättningen borde vara aktuell.

Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

LEDARE2018-11-27 04:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Det finns en föreställning om att ersättningen till arbetslösa är väldigt generös i Sverige.

Det stämmer inte. I själva verket är arbetslöshetsersättningen i de flesta jämförbara länder mer generös än i vårt land.

Det slår TCO, Tjänstemännens centralorganisation, fast i en rykande färsk sammanställning.

TCO konstaterar att ersättningsgraden är högre i bland annat Tyskland, Danmark, Norge, Belgien, Nederländerna och Frankrike.

Ett normalhushåll i Sverige får från A-kassan cirka två tredjedelar av tidigare inkomst, vilket är betydligt lägre än för ett normalhushåll i andra OECD- och EU-länder.

Det är en tydlig fingervisning till riksdagen och den regering som så småningom ska tillträda.

De förbättringar som genomfördes av den rödgröna regeringen under den gångna mandatperioden måste följas av fler steg i samma riktning. I annat förvandlas A-kassan successivt till en B-kassa.

2017 larmade samarbetsorganisationen Sveriges A-kassor om att sju av tio arbetslösa redan slår i det så kallade taket i arbetslöshetsförsäkringen.

Bara tre av tio får de 80 procent i ersättning av förlorad arbetsinkomst som ofta sägs vara en rimlig nivå.

Därför argumenterar Sveriges A-kassor för en indexering av A-kassan, det vill säga en automatisk uppräkning av ersättningen i takt med pris- och kostnadsökningarna.

Även andra har varit inne på samma spår – bland annat den parlamentariska socialförsäkringsutredningen i ett betänkande i mars 2015.

Det känns som ett logiskt beslut. Det är en förutsättning för att a-kassan ska kunna fungera som en effektiv omställningsförsäkring.

Det räcker inte att höja taket vart trettonde år. Så länge hann det nämligen gå innan det rödgröna styret fick chansen att höja taket i A-kassan 7 september 2015.

Det säger sig själv om taket ligger stilla under så långa perioder så sker en kraftig urholkning av A-kassans värde när inflationen stiger. I praktiken blir det en smygnedskärning av statens stöd till de arbetslösa.

Av det skälet borde ersättningen kopplas till pris- och kostnadsutvecklingen för att värdet av försäkringen inte ska försämras.

Av tradition är det Socialdemokraterna som stått upp för A-kassan. Men även borgerliga partier borde se vikten och värdet av A-kassan.

En schysst arbetslöshetsförsäkring bör ses som ett självklart inslag på den moderna arbetsmarknaden.

Strukturomvandlingen och teknikutvecklingen pågår ju ­oavbrutet. Gamla jobb försvinner.

Det betyder att alla kan drabbas av arbetslöshet någon gång och behöva en bro (i form av a-kassa, ny yrkesutbildning eller arbetsmarknadsåtgärder) för att ta sig vidare i livet och till ett nytt jobb.

Samhället är inte betjänt av att den som förlorar jobbet tvingas gå till social­kontoret och söka försörjningsstöd.