Eric Rosén, chefredaktör på den vänsterinriktade sajten Politism, har stört sig på ett uttalande som Stefan Löfven (S) gjorde i en DN-intervju inför vårens S-kongress.
Rosén menar att Löfven låter som ”ett eko av Jan Björklund och Fredrik Reinfeldt” när S-ledaren talar om individens eget ansvar för att bli anställningsbar.
För egen del tycker jag att Löfven låter som Löfven och som en högst traditionell socialdemokrat.
Parollen ”gör din plikt, kräv din rätt”, som Löfven lyfter fram i DN-intervjun, är inget nytt begrepp.
Orden stod på de fackliga fanorna redan i 1900-talets början och handlar om gammaldags hederlig arbetarmoral.
Den som drabbas av arbetslöshet ska inte behöva gå från hus och hem; hen ska ha rätten till en schysst a-kassa och annat stöd.
Men den enskilde har även skyldigheter – till exempel att aktivt söka jobb eller delta i arbetsmarknadsutbildningar för att förbättra sin egen situation.
”Där det behövs krav ska vi kräva. Där det behövs stöd ska vi stödja”, som Löfven så klokt uttryckte saken på S-kongressen i Västerås.
I den rödgröna vårbudgeten finns stora satsningar på universitet och högskolor, yrkeshögskolor, folkhögskolor och vuxenutbildning. Däri ligger också skillnaden mellan Löfven och tidigare utbildningsministern Jan Björklund (FP).
Under de borgerliga regeringsåren skedde stora neddragningar i arbetsmarknads- och vuxenutbildningen. Samhället drog ned på sitt engagemang för de arbetslösa.
Nu satsas i stället fem miljarder kronor på ett kunskapslyft.
Samhället gör därmed en stor insats för att stötta dem som hamnat utanför arbetsmarknaden och ge dem bättre förutsättningar. Men den enskilde har samtidigt ett eget ansvar för att ta använda de möjligheter som faktiskt erbjuds.
Det gäller icke minst Socialdemokraternas förslag om ett utbildningskontrakt för unga arbetslösa.
Arbetslösheten bland unga utan gymnasieexamen är mer än dubbelt så hög som bland dem som fullgjort gymnasiet.
Det säger något viktigt till alla unga arbetslösa, alla föräldrar och hela samhället. En gymnasieexamen fixar inte allt, men utan gymnasiebetyg befinner du dig i ett betydligt sämre läge.
Det betyder inte att mer utbildning är svaret på allt eller den enda lösningen på arbetslösheten. Det krävs även satsningar på praktikplatser, traineeprogram, lönebidrag, plusjobb, subventionerade anställningar och annat för dem som – av ett eller annat skäl – har svårigheter att få fotfäste på den vanliga arbetsmarknaden.
Men det är högst rimligt att kräva att alla unga skaffar sig en gymnasieexamen. Det är första grundläggande steget för att kunna bli anställningsbar.
Som sagt: S-politik handlar om både rättigheter och skyldigheter, om både samhällets och den enskildes ansvar.
Socialdemokrati är inte antingen eller, utan både och.
Därför är Lövens uttalanden varken konstiga eller anmärkningsvärda. S-ledaren talar bara om en klassisk socialdemokratisk moralsyn.
Det är ingen högerpolitik.