Den som blir arbetslös kan få ut 80 procent av sin tidigare lön – men bara i teorin. I praktiken får bara nio procent av de arbetslösa ut full ersättning!
Skälet är att det så kallade a-kassetaket inte höjts av riksdagen sedan 2002.
I dag är ersättningen för arbetslösa högst 14 960 kronor per månad före skatt, vilket är exakt samma nivå som för tretton år sedan.
För varje år sedan dess har värdet av ersättningen urholkats, eftersom mat, boende, hygienartiklar, bensin och annat blivit dyrare.
Följaktligen växer missnöjet med arbetslöshetsersättningen bland A-kassornas medlemmar. Deras a-kassa har förvandlats till en B-kassa.
Enligt en undersökning från A-kassornas samorganisation, SO, säger så många som 29 procent att de måste låna pengar för att få ekonomin att gå ihop när de blir arbetslösa.
”Vi har länge varit oroade över att arbetslöshetsförsäkringen urholkats så kraftigt. Arbetslöshetsförsäkringen ger inte längre ekonomisk trygghet vid perioder av arbetslöshet”, säger Melker Ödebrink, kanslichef på Arbetslöshetskassornas Samorganisation.
”För att a-kassan ska fungera som en effektiv omställningsförsäkring måste taket höjas och indexeras”, säger Harald Petersson, ordförande på Arbetslöshetskassornas Samorganisation.
Kort sagt, det är hög tid för en rejäl satsning på a-kassan.
I regeringens höstbudget (som tyvärr röstades ned av borgarna och SD i den bedrövliga budgetomröstningen 3 december) fanns ett förslag om att höja a-kassetaket till 20 020 kronor per månad före skatt under de första 100 dagarna av arbetslöshet.
Finansminister Magdalena Andersson (S) och regeringen får inte tveka.
Hon måste återkomma med förslaget i den kommande vårbudgeten. En höjning till 20 020 kronor är ett minimikrav.
Rimligen borde det även att gå att nå en bred enighet om ett sådant förslag.
Samtliga riksdagspartier, utom Moderaterna, uttalade sig faktiskt för en höjning av a-kassan under valrörelsen 2014. Nu är det upp till bevis för hela det politiska systemet!