I en debattartikel i Dagens Nyheter ger statsminister Stefan Löfven, finansminister Magdalena Andersson och finansmarknadsminister Per Bolund ett viktigt besked.
”Statsskulden ligger på en stabilt låg nivå och förtroendet för Sveriges offentliga finanser är högt. Därför kommer regeringen nu att utreda möjligheterna att byta från ett överskottsmål till ett sparande i balans”, skriver den rödgröna trion.
Det visar att regeringen förstått att det behövs en ny kurs i den ekonomiska politiken.
I samhällsdebatten har många under lång tid efterlyst en nyorientering.
Noterbart är att till och med gamle högerledaren Bo Lundgren och vänstermannen Göran Greider numera är helt överens om att staten borde låna mer för att finansiera nödvändiga bostads- och infrastrukturinvesteringar.
Skilda intressen som Svenskt Näringsliv, LO, TCO, Saco, Lars Calmfors, Peter Wolodarski, Pär Nuder, Göran Persson och Vänsterpartiet har – på goda grunder – argumenterat för att skrota det gamla överskottsmålet.
Som det så klokt uttrycks av LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson och LO-ekonomen Ola Pettersson i en debattartikel i Dagens Industri 26 oktober 2014:
”Arbetslösheten är hög. Sverige har låg statsskuld och låga räntor. Inflationen är låg och inflationsförväntningarna sjunkande. Och vi har under lång tid investerat alldeles för lite i infrastruktur och bostäder. Vi uppfyller de förutsättningar som enligt IMF gör att det finns skäl att lånefinansiera offentliga investeringar.”
Det finns ingen brist på eftersatta samhällsområden.
”Vi tillhör de sämsta i Europa när det gäller investeringar i järnvägar, vägar och bostäder. Samtidigt kan vi se hur Kina, Latinamerika och andra tillväxtregioner bygger ut infrastruktur, telekommunikationer och annat”, konstaterar tidigare LO-utredaren, nu konsulten, Jan Edling.
Till detta ska läggas de ständiga larmrapporterna om vikande kunskapsresultat i den svenska skolan.
Svenska elever kan inte längre mäta sig med andra rika länders, enligt de internationella mätningarna Pirls och Timss.
Larmsignalerna är hur tydliga som helst och borde bekymra alla svenskar, oavsett om de röstar rött, grönt eller blått.
Om Sverige ska vara ett välfärdsland även i framtiden gäller det att satsa betydligt mer på forskning, utbildning, bostadsbyggande och modern infrastruktur.
Det är sådana investeringar – i kombination med ekonomisk och politisk stabilitet – som lägger grunden till ett bra företagsklimat i ett land.
Kort sagt: De strategiska framtidsinvesteringarna måste öka kraftigt, om Sverige ska klara jobben och välfärden.
I ett läge, när det är i princip gratis att låna och statsskulden är låg, finns dessutom inga rimliga skäl att hålla igen.
2015 krävs helt enkelt andra ekonomisk-politiska lösningar än 1997 när det gamla överskottsmålet infördes. Det gamla regelverket har spelat ut sin roll.
Moderaterna sågar regeringens nya linje. Men det är en kritik som Magdalena Andersson & Co kan ta lätt på.
Utvecklingen under åtta år med moderatledd regering visar med all önskvärd tydlighet att det är hög tid för nya tag i den ekonomiska politiken.