Söndag 13 januari inleds Folk och Försvars årliga rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen.
Med rätta brukar konferensen beskrivas som Sveriges viktigaste forum för diskussion om försvars- och säkerhetspolitik samt krisberedskap.
Först ut i raden av många inbjudna talare är socialdemokraten och dalmasen Peter Hultqvist, som alltjämt står stadigt som Sveriges försvarsminister.
Hur det blir med Hultqvist och ledarskapet för Försvarsdepartementet i framtiden återstår dock att se.
Förhandlingarna om en ny regering fortsätter. Klart är emellertid att Hultqvist gjort nytta som chef för Försvarsdepartementet och förtjänar förnyat förtroendet.
Under sina fyra ministerår har Hultqvist skaffat sig ett gott rykte i försvars- och säkerhetspolitiska kretsar.
Jan Mörtberg, en gång i tiden chef för regementet I19 i Boden, höjde Hultqvist till skyarna under Almedalsveckan 2016.
”Undrar om han inte snart passerar legendariske Per-Edvin Sköld som en historiskt skicklig försvarsminister”, twittrade Mörtberg och framhöll att Hultqvist ”regerar scenen på ett seminarium om totalförsvaret”.
Leveranserna från Försvarsdepartementet har varit många och rejäla.
Redan 17 april 2015 gjorde den S-märkte försvarsministern upp med MP, C, M och KD om större försvarsanslag. Vidare har Hultqvist gått i spetsen för återinförd värnplikt, fler övningar, en utveckling av det militära samarbetet i Norden och värdlandsavtalet med Nato.
Runtom i landet märks effekterna av den nya politiken.
Ungdomar rycker in och gör lumpen på förbandsorter som Boden, Arvidsjaur, Luleå, Eksjö och Karlskrona. P 18 på Gotland har återinvigts och blivit en ny stor arbetsgivare på ”öjn”.
Under valrörelsen var Hultqvist och S även tydliga med att satsningarna på försvaret ska fortsätta. Det utlovades resurstillskott till övningsverksamheten, transportflyget och helikoptrarna.
”Det håller vi fast vid”, sa Hultqvist till tidningen Sydöstran när han träffade försvarsanställda i Blekinge i början av december.
Beskedet ligger helt i linje med kraven från ÖB och Försvarsmakten.
ÖB har talat om att det samlade försvarsanslaget behöver öka till 63 miljarder kr till 2022, vilket innebär en kraftig uppräkning jämfört med nuläget. (2017 var utfallet för försvaret 50,4 miljarder kr.)
Om inte tillräckliga resurser tillförs varnar Försvarsmakten för att övningar och utbildning kommer att behöva ställas in. Utöver detta riskerar inköp av materiel att skjutas upp och underhållet av befintlig utrustning att försämras.
Det är en tydlig signal till landets politiker om att investeringar i försvarsmakten måste gå före stora skattesänkningar under mandatperioden.
Ett borgerligt skattesänkningskalas säkrar varken försvarsförmågan eller den generella välfärden.
Ska man ha större satsningar på försvar, polis, äldreomsorg och socialförsäkringar, då måste man vara beredd att finansiera dem. I annat fall landar politiken bara i nya stora budgetunderskott.