I ett program, som presenterades vid kongressen i Stockholm, föreslår fackförbundet IF Metall tio punkter för en ny industrialisering i Sverige.
”Avsaknaden av en industripolitik under de senaste åtta åren kan mätas i 130 000 färre direktanställda i industrin. Det är priset för regeringens passivitet”, säger förbundets ordförande Anders Ferbe.
Bland annat trycker industriarbetarfacket på att det måste bli bredare enighet kring energipolitiken.
”Bristen på elenergi drabbar tillverkningsindustrin men också andra samhällssektorer. Därför är tillgången till elenergi avgörande för landets utveckling”, skriver rapportförfattarna.
Tyvärr har partier både till höger och vänster använt energifrågan (läs: kärnkraften) som ett politiskt slagträ under decennier.
Det har varit negativt för Sverige och svensk ekonomi.
Energisatsningar är stora och långsiktiga investeringar för både hushåll och investeringar.
Därför är det illa om energipolitiken riskerar att förändras vart fjärde år, beroende på hur de politiska konjunkturerna och riksdagsmajoriteterna skiftar.
Sverige tjänar på att det råder stabilitet om energiförsörjningen.
Det är bra att IF Metall agerar blåslampa för en bred politisk överenskommelse om energipolitiken.
Förhoppningsvis leder till en tillnyktring i alla delar av det politiska systemet.