Under måndagen avslutade IF Metall sin kongress i Göteborg.
Det är alltid intressant att följa debatten och besluten hos IF Metall. Det som diskuteras i fackförbundet brukar inte sällan bli verklighet.
- Under 1970-talet drev förbundet på för omstruktureringen av svensk stålindustri och bildandet av ståljätten SSAB. Det var en smärtsam omställning, men den innebar att svensk stålindustri överlevde och tog sig igenom krisen.
- År 1997 gick Metall i spetsen för det historiska Industriavtalet som skapade en ny norm för lönerörelserna och gjorde att Sverige fick en mer måttfull lönebildning.
I sin tidigare roll som ordförande i IF Metall argumenterade Stefan Löfvenför en blocköverskridande energiuppgörelse för att skapa stabila spelregler för industri och hushåll.
Nu – som statsminister – har Löfven förverkligat kravet. 10 juni 2016 enades fem av riksdagens partier (S, MP, M, C och KD) om en historisk överenskommelse om energipolitiken.
Även i industripolitiken spelar förbundet rollen som blåslampa.
På IF Metalls kongress 2014 presenterades tio krav för en nyindustrialisering av Sverige. Det gjorde intryck på blivande näringsministern Mikael Damberg. I början av 2016 presenterade Damberg programmet ”Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige”, helt i linje med kraven från IF Metall.
Exemplen säger en del om fackets betydelse för svenskt samhälls- och näringsliv.
IF Metall är ingen bromskloss utan en positiv kraft för jobb, tillväxt, företagande, ny teknik och innovationer.
Förbundet vet att medlemmarnas jobb och löner hänger på Sveriges förmåga att hävda sig i den internationella konkurrensen.
Nu blir det Marie Nilsson som tar över ordförandeklubban och ska ge röst åt fackförbundet i samhällsdebatten.
Av allt att döma kommer hon att spela samma konstruktiva roll som historiska företrädare som Stefan Löfven, Anders Ferbe och Leif ”Blomman” Blomberg.
I en intervju i tidningen Arbetet talar hon engagerat om vikten av samarbete mellan fack och arbetsgivare kring kompetensutveckling i arbetslivet. ”Industriarbetarnas enda verkliga anställningstrygghet ligger i deras kompetens. Men lärande och utveckling i jobbet är ett område där facket hittills inte har lyckats”, säger hon.
Så är det. Robotisering, automation och digitalisering ställer nya krav. Vardagen och verkligheten i det svenska arbetslivet förändras.
Därför gäller det för både samhälle, fack och företag att hänga med i teknikutvecklingen och satsa på kompetensutveckling.
Det handlar om både jobben för IF Metalls medlemmar och svensk konkurrenskraft.
Välutbildad personal är en grund för att Sverige ska kunna fortsätta vara en framstående industrination.
Det finns skäl för både politiker, företagsledare och andra att lyssna på Marie Nilsson och hennes krav.