Elisabeth Svantesson (M) och Ulf Kristersson (M) har talat mycket om förnyelse under de senaste åren.
De har velat ge bilden av att Moderaterna är ett parti som lärt sig av bakslaget 2014 och gjort betydelsefulla kursändringar.
Av den omtalade förnyelsen märks dock ingenting i Moderaternas budgetmotion.
I grunden står partiet för samma ekonomiska politik som när Fredrik Reinfeldt och Anders Borg styrde skutan.
Kristersson och Svantesson talar vackert om att de vill ”satsa på polis, sjukvård, skola och försvar”.
Men huvudnumret i motionen är ett nytt jobbskatteavdrag – det vill säga en skattesänkning – på 22 miljarder kr.
På samma sätt som under Reinfeldtåren ska denna skattesänkning finansieras med drakoniska besparingar på stöden till sjuka, arbetslösa och andra så kallade ”bidragstagare”.
Bland annat vill Moderaterna spara hela 4,5 miljarder kr på sjukförsäkringen, vilket inte kommer att underlätta situationen för redan hårt pressade långtidssjuka.
Vidare vill partiet dra in 4,7 miljarder kr från a-kassan och aktivitetsstödet. Fler arbetslösa kommer – på samma sätt som under alliansåren – att tvingas gå till kommunernas socialkontor för att klara försörjningen.
Oroande är också att Moderaterna inte ser värdet av den aktiva arbetsmarknadspolitiken.
De vill både slopa extratjänsterna (som inneburit sysselsättning för 14000 långtidsarbetslösa och nyanlända) och dra ned på arbetsmarknadsutbildningen – en besparing på sammanlagt sex miljarder kr.
Visst, det är en vacker tanke att alla ska ha så kallade ”riktiga jobb”. Men det går inte att blunda för verkligheten. Marknaden fixar inte jobb åt alla.
Det finns människor som, oavsett konjunkturläge, behöver hjälp och stöd för att överhuvudtaget få in en fot i arbetslivet. Därför behövs satsningarna på arbetsmarknadsutbildning, gröna jobb, extratjänster, moderna beredskapsjobb och liknande lösningar för utsatta grupper på arbetsmarknaden.
Av det skälet var nedrustningen av arbetsmarknadspolitiken under de borgerliga regeringsåren oklok och ogenomtänkt. Den bidrog till att förstärka utanförskapet.
Det blev fler utanförskapsområden i Sverige under alliansåren 2006-2014 (som Moderaterna faktiskt själva bekräftade i en rapport 2016).
Värst av allt är dock att Kristersson, Svantesson & Co inte har lärt sig något av detta misslyckande och vill köra den gamla politiken i repris.