I våras lyssnade jag på ett intressant föredrag av tidigare LO-utredaren, i dag egenföretagaren, Jan Edling.
Han presenterade några siffror som bör stämma till eftertanke i både höger och vänster i svensk politik.
"Sverige har tidigare hört till de länder som satsat mest på forskning och utveckling. Men i dag sjunker forskningens andel av BNP (bruttonationalprodukten). I dag ligger den på 3,5 procent", sa Edling.
Han pekade på stora företag som Astra Zeneca och Ericson, som drar ned i Sverige och flyttar verksamhet utomlands.
En annan varningsklocka är infrastrukturinvesteringarnas andel av BNP.
"Vi tillhör de sämsta i Europa när det gäller investeringar i järnvägar, vägar och bostäder. Samtidigt kan vi se hur Kina, Latinamerika och andra tillväxtregioner bygger ut infrastruktur, telekommunikationer och annat", berättade Edling.
Till detta ska läggas de ständiga larmrapporterna om sjunkande resultat i den svenska skolan.
Svenska elevers kunskaper kan inte mäta sig med andra rika länders, enligt de internationella mätningarna Pirls och Timss.
Larmsignalerna är tydliga och bör bekymra alla, oavsett om hen röstar rött, grönt eller blått.
Om Sverige ska vara ett välfärdsland även i framtiden gäller det att satsa på forskning, utbildning, bostadsbyggande och modern infrastruktur.
Det är sådana investeringar – i kombination med ekonomisk och politisk stabilitet – som lägger grunden till att det är ett bra företagsklimat i ett land.
Den gamle LO-mannen Edling är inte ensam om att resonera i dessa banor. 2011 tog även Svenskt Näringsliv fram en rapport om infrastrukturen.
"Grundproblemet är inte väderleken, utan att Sverige de senaste 25 åren har satsat betydligt mindre på investeringar och underhåll av infrastrukturen än övriga länder i Europa. Politikerna har prioriterat kortsiktiga ekonomiska mål framför långsiktiga transportsatsningar", menade rapportförfattaren.
Förra höstens infrastrukturproposition innebar inte heller någon nämnvärd förändring.
Som störst var järnvägssatsningarna på 1960-talet. I dag ligger Sverige på ungefär samma nivå som 1950.
”När man talar om miljardsatsningar är det en siffermagi, och både medierna och oppositionen tycks falla i farstun. Men både denna och den förra regeringen har misslyckats när det gäller infrastrukturfrågorna”, säger ekonomen Sandro Scocco, som intervjuas i tidningen "På väg".
Med andra ord: Både socialdemokratiska och borgerliga regeringar har syndat.
Nu är det hög tid för en omorientering av den ekonomiska politiken. De strategiska framtidsinvesteringarna måste öka.
Satsningar på skola, infrastruktur, bostäder och forskning måste gå före nya skattesänkningar.