Fackförbundet Unionen, som är partipolitiskt obundet och representerar privatanställda tjänstemän, ansluter sig till kritikerna av regeringens infrastrukturplan.
Förbundet beskriver den som ”en på svältgränsen mager plan för Norrbottens del”.
”Endast 0,15 procent eller 784 miljoner av 522 miljarder kommer länet och vårt näringsliv till del”, skriver Unionen Norrbotten i ett uttalande från sitt årsmöte.
0,15 procent. Det är en siffra som inte står i proportion till vare sig Norrbottens storlek (25 procent av landets yta) eller befolkningstal (som är 2,7 procent av Sveriges hela befolkning).
Dessutom rimmar den låga andelen mycket illa med de växande transportbehoven i det regionala näringslivet.
Unionens uttalande rymmer en del tankeväckande siffror om de växande godsvolymerna i norra Sverige. De förväntas öka dubbelt så snabbt som för övriga landet.
”Vägtransporterna förväntas öka med mer än 40 procent fram till 2050, hamntransporterna med cirka 119 procent. Den förväntade ökningen av tågtrafiken beräknas till upp till 20 fler tåg per dygn 2020 och upp till 40 fler tåg per dygn 2030”, skriver Unionen.
Det är i det perspektivet som kraven på Norrbotniabanan och upprustning av E10 måste ses.
Det är inga AMS-projekt för att hålla liv i en döende glesbygd. Det är tillväxtsatsningar för att underlätta en expansion av jobb och företagande som är till nytta för hela Sverige.
Eller som Unionen skriver: ”Företag som SSAB, LKAB, Boliden, Northland Resources, Billerud-Korsnäs, SCA, Kappa Kraftliner och många andra är beroende av goda transportmöjligheter för att kunna verka, utvecklas och skapa nya arbetstillfällen i länet.”
Men det handlar inte bara om den regionala fördelningen. Sverige behöver även satsa betydligt mer på infrastrukturen.
”Vi tillhör de sämsta i Europa när det gäller investeringar i järnvägar, vägar och bostäder. Samtidigt kan vi se hur Kina, Latinamerika och andra tillväxtregioner bygger ut infrastruktur, telekommunikationer och annat”, konstaterade gamle LO-utredaren Jan Edling i ett anförande.
Även Svenskt Näringsliv är oroat över bristerna i infrastrukturen.
”Grundproblemet är inte väderleken, utan att Sverige de senaste 25 åren har satsat betydligt mindre på investeringar och underhåll av infrastrukturen än övriga länder i Europa. Politikerna har prioriterat kortsiktiga ekonomiska mål framför långsiktiga transportsatsningar”, menade Svenskt Näringsliv i en rapport 2011.
Larmsignalerna bör bekymra alla, oavsett om de röstar rött, grönt eller blått.
Om Sverige ska vara ett välfärdsland även i framtiden gäller det att vårda och utveckla vägnät, järnvägar, broar och hamnar.
Moderna och effektiva transporter är grundläggande för näringslivets konkurrenskraft. Varje gång järnvägstrafiken drabbas av störningar innebär det förluster för Sverige och svenskt näringsliv.
Därför måste de strategiska framtidsinvesteringarna bli större.