Stefan Löfven svävade inte på målet när han tog till orda på S-kongressen i Västerås.
”Vi har ett projekt. Det är jobben. Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020”, sa S-ledaren.
Han pekade på det som redan görs i vårbudgeten – till exempel satsningarna på järnvägsunderhåll, bostadsbyggande och exportfrämjande åtgärder.
I sitt kongresstal pekade Löfven ut ytterligare åtgärder. Bland annat vill han att den offentliga upphandlingen ska användas för att skapa jobb åt långtidsarbetslösa.
Vidare vill han satsa mer pengar på det så kallade kunskapslyftet och snabbutreda hur det statliga riskkapitalet kan användas mer offensivt.
Hur långt insatserna räcker återstår att se. Men Löfven får inte tveka. Jobben är den stora trovärdighetsfrågan för S. Utan resultat blir det regeringsskifte 2018.
Målet om EU:s lägsta arbetslöshet är dessutom ingen omöjlighet, som vissa borgerliga ekonomer och förståsigpåare gjort gällande de senaste dagarna.
Minns hur Göran Persson och S-regeringen halverade den öppna arbetslösheten i slutet av 1990-talet.
Eller titta på Storbritannien som minskat sin arbetslöshet kraftigt de senaste fyra åren. Eller studera arbetsmarknaden i Tyskland och Österrike.
Vi talar inte om ”rocket science”. Det handlar om politisk vilja och att våga en smula mer i arbetsmarknads-, närings- och utbildningspolitiken.
Men det brådskar. Budgetdebaclet i december gjorde att Löfven tappade ett budgetår.
Därför måste det bli fler och mer kraftfulla jobbinsatser redan i höstbudgeten.
De vällovliga ambitionerna i Löfvens kongresstal måste omsättas i praktisk handling.