Kedjan som brast

Bara en av tio långtidssjuka kommunalarbetare får jobb efter att de nått maxgränsen i sjukförsäkringen.

"Skrota stupstocken i sjukförsäkringen", anser Annelie Nordström, ordförande i Kommunalarbetareförbundet.

"Skrota stupstocken i sjukförsäkringen", anser Annelie Nordström, ordförande i Kommunalarbetareförbundet.

Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX

Ledare2012-01-04 12:16
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

I början av december presenterade fackförbundet Kommunal en rapport som borde vara obligatorisk läsning för alla borgerliga ledarskribenter och riksdagsledamöter.

Rapporten, som bygger på intervjuer med 320 långtidssjukskrivna kommunalare, visar att regeringens rehabiliteringskedja inte fungerar. I realiteten har den blivit en utfasningskedja.

Bara en av tio får jobb efter att de nått maxgränsen i sjukförsäkringen, den så kallade stupstocken. Sex av tio återvänder till sjukskrivning.

För de få som får jobb handlar det dessutom ofta om otrygga anställningar: deltid, visstid och timanställningar.

De kommunalare, som utförsäkrats och hamnat i arbetsförmedlingen arbetslivsintroduktion, får dessutom uppleva en kraftig försämrad privatekonomi.

Ungefär 36 procent hade minskat sina inkomster med minst 5 000 kronor i månaden (på redan blygsamma inkomster). 27 procent hade blivit av med mellan 2 500 och 5 000 kronor.

LO:s välfärdsutredare Kjell Rautio konstaterar att rapporten är synnerligen problematisk, inte minst för regeringen som säger sig stå för någon form av arbetslinje.

"Vad Kommunals rapport visar är att oväntat få av de intervjuade tagit steg in på arbetsmarknaden. I stället har deras hushåll i regel gjorts fattigare och de utförsäkrade har oftast långtidsparkerats på en plats som ligger långt ifrån den reguljära arbetsmarknad där de tidigare ingick", skriver Rautio på LO-bloggen.

Kommunals ordförande Annelie Nordström är lika kritisk.

"Stupstocken måste bort. Alla tar inte samma tid på sig återhämta sig", konstaterar hon i ett inlägg på Kommunals hemsida.

Helt rätt. Ingen blir frisk och färdig att kliva ut på den ordinarie arbetsmarknaden bara för att det finns en bortre parentes.

I stället krävs en individuell bedömning av varje enskilt fall och större satsningar på rehabilitering och anpassade arbetsuppgifter eller lönebidragsanställningar.

Den som är långtidssjuk behöver hjälp och stöd för att sig tillbaka till arbetslivet - inte rigida paragrafer.

Efter regelförändringarna i sjukförsäkringen har mellan 50 000 och 60 000 människor blivit utförsäkrade.

Många av dem tvingas gå till socialen för att klara mat och hyra.

Socialstyrelsens statistik visar att ungefär sju procent av dem som får socialbidrag är sjukskrivna med läkarintyg.

.

"Det är beklagligt att vi inte får möjlighet att stoppa utförsäkringarna, men den debatten kommer vi att fortsätta att ta", sa Tomas Eneroth, Socialdemokraternas talesman i socialförsäkringsfrågor, förra sommaren.

Bra. Debatten får inte tystna. Ett socialdemokratiskt parti som vill kalla sig socialdemokratiskt får aldrig svika sitt ansvar för samhällets utsatta grupper.

Socialdemokratin behöver dessutom inte stå ensam på barrikaderna.

Fackföreningsrörelsen, handikapporganisationer, kyrkliga företrädare, många forskare och läkare har med rätta påpekat att stupstocksregeln är både hjärtlös och orimlig.

Kampen för en mänskligare sjukförsäkring måste vara en av partiets huvuduppgifter under 2012.

En samlad offensiv i sjukförsäkringsfrågan och andra trygghetsfrågor känns som en betydligt angelägnare uppgift än mycket annat som partiet ägnar sig åt just nu.