En undersökning frÄn LO-distriktet i norra Sverige visar att det finns stora skillnader mellan gymnasieskolornas yrkesprogram.
BÀst i Norrbotten Àr fordonsprogrammet. 70 procent av eleverna har fÄtt fÀste pÄ arbetsmarknaden tre Är efter utbildningen.
SÀmst i lÀnet fungerar medieprogrammet. Bara 25 procent har etablerat sig pÄ arbetsmarknaden tre Är efter gymnasiet.
LO-företrÀdarna Àr bekymrade över siffrorna.
âEtt stort problem Ă€r att yrkesprogrammen pĂ„ sina hĂ„ll prĂ€glas av lĂ„g kvalitet. Genom att höja kvaliteten kan fler unga vĂ€lja ett yrkesprogram, fullfölja sin gymnasieutbildning och sedan ocksĂ„ fĂ„ ett jobb med schyssta villkorâ, sĂ€ger Krister Johansson, vice ordförande för LO-distriktet i norra Sverige.
LO har tre förslag för att lyfta gymnasieskolan och yrkesutbildningarna.
1. Gymnasieskolan bör göras obligatorisk. Gymnasieskolan Àr avgörande för att fÄ ett jobb. Av de som inte har en avslutad gymnasieutbildning Àr bara 28 procent i arbete eller studier fem Är senare. Att göra skolformen obligatorisk sÀtter press pÄ skolan att förbÀttra kvaliteten pÄ utbildningen sÄ att alla elever klarar sig
2. Högskolebehörigheten pÄ yrkesprogrammen mÄste Äterinföras. Sedan högskolebehörigheten togs bort med den nya gymnasiereformen frÄn 2011 störtdök det redan lÄga söktrycket till programmen frÄn 33,6 procent till 27,1 procent. MÄnga som lÀst en yrkesutbildning vill nÄgon gÄng lÀsa vidare pÄ högskolan och vi mÄste rusta dagens unga för morgondagens arbetsmarknad. DÄ har vi inte rÄd med nÄgra stÀngda dörrar eller ÄtervÀndsgrÀnder.
3. Ge branscherna större inflytande. Ska gymnasiet kunna rusta eleverna för yrket de valt att utbilda sig till mÄste branscherna vara med hela vÀgen. Bara nÀr skola och arbetsliv arbetar tillsammans kan vi fÄ högkvalitativa yrkesutbildningar som eleverna söker, slutför och som leder till jobb.
Det Àr förslag som Àven mÄnga arbetsgivare och företagare borde kunna stÀlla sig bakom. MÄnga nÀringslivsföretrÀdare vittnar om problem.
Det finns branscher som skriker efter utbildad personal men upplever att gymnasiet inte tillgodoser deras behov.
Det Àr dessutom mÄnga som vÀljer att inte söka till de yrkesförberedande programmen eftersom inte ger högskolebehörighet.
Enligt en undersökning frÄn Svenskt NÀringsliv Àr det sÄ mÄnga som 25 procent av eleverna som i dag gÄr pÄ högskoleförberedande program som aktivt har valt bort yrkesprogrammen eftersom de inte ger behörighet.
Det finns alltsÄ massor att göra för nya gymnasieministern Aida Hadziaclic (S) och den rödgröna regeringen.
Det krÀvs ett hÄrt och lÄngsiktigt arbete för att öka attraktiviteten och kvaliteten i gymnasieskolans yrkesutbildningar.