I ett mejl berättar Torbjörn Lidberg, S-kommunalråd i Boden, att kommunledningen "rekordsatsar" på landsbygden.
"Servicepunkterna i Harads och Gunnarsbyn gör att medborgarna slipper åka 4-5 mil när de ska träffa myndigheter. De kan koppla upp sig mot bland annat kommunen, landstinget, arbetsförmedlingen, länsstyrelsen, försäkringskassan och banker", skriver han.
Vidare sker en etappvis utbyggnad av bredband till byarna, liksom satsningar på småvägar, broar och leden "Malmens väg".
"Nu finns dessutom en uppgörelse med försvaret om byggande i elva byar i Boden där det tidigare rådde byggförbud", skriver han.
Även andra politiker har skäl att intressera sig för landsbygdsfrågorna. Vi lever i ett Sverige där klyftorna mellan stad och land växer.
En rapport från Arena för tillväxt (en organisation som ägs av SKL, Swedbank och Ica) visar hur storstäderna glider ifrån resten av landet.
I stora delar av Norrlands inland, Småland, Blekinge och Skåne har ungdomsarbetslösheten konstant legat över 10 procent sedan lågkonjunkturen slog till.
Följden blir att många ungdomar – de som skulle vara framtiden – väljer att flytta. De söker sig till större städer med bredare utbud och säkrare framtidsutsikter.
Det finns visserligen en del mindre kommuner som bryter trenden.
Turistnäringen i Åre och Krokom skapar nya jobb och lokal tillväxt. Kiruna, Gällivare och Pajala drar nytta av gruvnäringen.
Men de är undantag från regeln. Urbaniseringen är en urstark kraft. Under förra året minskade befolkningen i 129 av Sveriges 290 kommuner.
Många mindre samhällen är på dekis och tappar framtidstro. Skolor, butiker och annan service läggs ned. Det sprids hopplöshet och missnöje bland många människor.
Från regeringshåll har intresset för landsbygdsfrågorna varit ljumt. Många småkommuner har i stället upplevt hur den statliga servicen försämrats ytterligare under de senaste åren.
Det har dragits ned på den lokala arbetsförmedlingen, försäkringskassan, skattekontoret m m.
Sedan 2006 har 14 000 statliga jobb försvunnit från de delar av Sverige som ligger utanför Stockholm, Malmö och Göteborg, enligt en rapport från Riksdagens utredningstjänst.
Samtidigt har det blivit 1 700 fler statliga jobb i storstadsregionerna. Det är en politik som går stick i stäv med talet om att hela Sverige ska leva.
Häromveckan fick landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) dessutom det tvivelaktiga nöjet att meddela budgetnyheten att det blir mindre pengar till landsbygdsutveckling under programperioden 2014-2020.
"Utan dessa nationella insatser minskar omfattningen av det nya landsbygdsprogrammet med dramatiska konsekvenser för svensk landsbygd", konstaterade vårens LRF-stämma.
S-ledaren Stefan Löfven tycks ha uppfattat signalerna. Han har utsett Sven-Erik Bucht till regionalpolitisk talesperson och lovat att tillskjuta 371 miljoner kr mer till landsbygdsprogrammet
Det är bra. Men det räcker inte med punktinsatser. Partiet bör även forma en samlad regionalpolitisk strategi som kan sjösättas direkt om det blir regeringsskifte 2014.
Damma av innehållet i partiets regionalpolitiska riksdagsmotion 2009 och Peter Hultqvists regionalpolitiska rapport 2010!
Där finns mycket matnyttigt – exempelvis om statligt stöd för att upprätthålla kommersiell service i glesbygden, utveckla infrastrukturen och den kommunala skatteutjämningen.
Socialdemokratin – och Sverige – har mycket att vinna på en mer aktiv regional- och landsbygdspolitik.