I sitt sommartal argumenterade V-ledaren Jonas Sjöstedt för en höjning av mineralavgiften. Sjöstedt tycker att gruvbolagen kommer för billigt undan.
Enligt nuvarande minerallag har markägaren rätt till 1,5 promille i ersättning av produktionsvärdet, medan staten får 0,5 promille.
Sjöstedt vill höja mineralavgiften till 10 procent och att pengarna ska användas för att förbättra den offentliga servicen i landets gruvregioner.
”Gruvligt socialistiskt” och ”fondsocialism”, utropar liberala Expressen på ledarplats 19 augusti.
Men det är inte bara Jonas Sjöstedt som resonerar i dessa banor.
Faktum är att det finns borgerliga partier som är inne på samma spår. Är dessa också ”fondsocialister”?
Centerpartiet i Norrbotten har lanserat idén om en råvaruavgift på 25-30 procent av oförädlade produkter som förs ur länet.
”Vi menar att mer av värdet från malmen, skogen och vattenkraften måste bli kvar i Norrbotten. Det är inte långsiktigt hållbart att råvaror och energi i stor uträckning förs oförädlade ut ur länet. En avgift på råvaror och energi som oförädlade förs ut från Norrbotten och andra råvaruproducerande områden borde kunna avsättas för näringslivsutveckling i regionen”, menade Stefan Tornberg (C) ett inlägg i Norrbottens-Kuriren 22 november 2012.
Kristdemokraterna i Norrbotten går inte lika långt. Men även de öppnar för en liknande modell.
”Vi anser att regeringen på allvar bör se över möjligheterna att utforma någon typ av väl avvägd avgift där kommuner och landsting inom det geografiska området där gruvan är verksam får del av avkastningen och möjlighet att styra över de ekonomiska medlen”, skrev Anders Pettersson (KD) i Norrbottens-Kuriren 1 mars 2013.
Det är inte heller svårt att se behoven och problemen på lokal nivå. I januari träffade jag Kurt Wennberg, S-kommunalråd i Pajala. S-rådet välkomnar gruvjobben i Kaunisvaara. Men, konstaterade han, det behövs bättre uppställning från staten för att klara expansionen.
”En liten kommun fixar inte allt själv”, sa Wennberg.
Den kommunala investeringsbudgeten i Pajala uppgår för närvarande till bara 17 miljoner kr. Men fram till mitten av 2016 behöver kommunen investera hela 340 miljoner kr för att klara alla nya behov. Det behövs nytt reningsverk, vägar, vattenledningar, bostadsområden m m.
I dag finns inte slantarna i den kommunala kassakistan. ”Ei ole rahaa” (det finns inga pengar).
Man kan diskutera olika modeller (råvaruavgift, mineralavgift, miljöavgift, mer kommunal skatteutjämning m m). Men klart är att gruvsamhällena behöver bättre uppbackning från staten.
Det kommer att behövas pengar till infrastruktur, offentlig service, bostäder, yrkesutbildningar för gruvarbetare m m, oberoende av om vi får S-styre eller fortsatt borgerligt styre 2014.
Därför hoppas jag vi slipper vulgärdebatten om ”fondsocialism”.
Det borde finnas en samsyn över blockgränsen om att det finns ett antal praktiska frågor att lösa i Pajala och andra gruvkommuner.
Skapa inte ideologiska strider och partipolitiska låsningar i onödan! Ibland skadar det inte med ett mått av pragmatism i politiken.