Hannah Bergstedt, S-riksdagsledamot från Svensbyn utanför Piteå, utmanade nyligen finansminister Anders Borg (M) i en debatt om hur avdraget för privatundervisning och läxhjälp går ihop med idéerna om en likvärdig utbildning i den svenska skolan.
”Regeringen har infört ett avdrag för läxhjälp, ett förslag som kritiserades av såväl lärarfacken som Skolverket för att det leder till ökade skillnader i skolan. Enligt Skolverket har skillnaden mellan barn som får inhyrd läxhjälp och dem som inte får det redan börjat märkas på betygen. I de tio kommuner med de sämsta skolresultaten förekommer inte läx-RUT,” säger Bergstedt.
Läxhjälpsavdraget är visserligen ingen stor kostnad för staten. Enligt finansdepartementets beräkningar handlar det om 30 miljoner kr per år. Men det ideologiska värdet är desto större.
Avdraget gynnar de som redan har det bra, familjer som har gott om pengar och goda möjligheter att hjälpa sina barn.
Regeringspartierna menar att avdraget ska ses som en skattefråga och en stimulans för nya företag. Men det går inte att bortse från effekterna på likvärdigheten i utbildningssystemet.
Ska läxhjälp vara bara förunnat vissa barn? Eller ska alla barn erbjudas läxhjälp?
Det är frågor som måste diskuteras på allvar inför valet 2014.